Nederländerna och fyra andra EU-länder (Danmark, Tyskland, Sverige och Belgien) är ovilliga att ge högre (jordbruks)subventioner till protesterande bönder, vilket de andra EU-länderna tydligen vill. Detta framgår av ett brev som de andra 22 medlemsländerna skickade till Green Deal-kommissionären Maros Sefcovic och jordbrukskommissionären Janusz Wojciechowski.
Om minst fyra av dessa fem medlemsstater röstar emot ett förslag kan detta förhindra den kvalificerade majoriteten som krävs. Det är ännu inte klart om eftergifter till de protesterande bönderna kommer att kräva faktiska EU-majoritetsbeslut.
Europeiska bönder har protesterat i flera veckor mot fallande inkomster och stigande kostnader, mot orättvis importkonkurrens och mot Green Deal-lagar och klimatregleringar. Som svar arbetar Bryssel nu på ett paket med "avkopplingar" som kommer att diskuteras för första gången i ett icke-offentligt informellt LNV-ministerråd nästa vecka (24 och 25 mars).
Det belgiska EU-ordförandeskapet har tidigare meddelat att det vill presentera ett första paket med "administrativa" åtgärder den 15 mars för att lätta på arbetsbördan och bördan inom jordbrukssektorn. Det kommer även att göras en undersökning bland lantbrukare fram till hösten om vad de ser som bra lösningar.
"Det är avgörande för oss att kunna kommunicera med bönder om förändringarna på medellång sikt innan hösten och göra dem så synliga som möjligt", sa ministrarna i bland annat Frankrike, Spanien, Polen och Italien i sitt brev.
Den holländska LNV-ministern Piet Adema anser inte att jordbrukspolitiken bör utvidgas till en sådan omfattning att varje land kan tillfredsställa sina egna bönder med sina egna regler och undantag. I en skrivelse till riksdagen framhåller Adema att ambitionerna inte ska sänkas, utan att omställningen till en hållbar jordbrukssektor måste vara "i linje" med de ekologiska målen.
I sitt brev till parlamentet säger Adema ingenting om vädjan från sina 22 EU-kollegor och ingenting om CAP-jordbrukssubventionerna. Han gör det klart att han håller fast vid tidigare holländska yrkanden om bland annat djurskydd och livsmedelssäkerhet. Han ser också framåt mot en rad andra miljöfrågor som pyr inom jordbrukssektorn. Han upprepar att Nederländerna insisterar på att kampen mot matsvinn kräver minskning inte bara i hushållen och cateringbranschen, utan även inom jordbruket.
I sitt brev förutser Adema den kommande europeiska utvärderingen av nitratdirektivet, vilket också kan leda till strängare krav mot mark- och vattenföroreningar för holländsk boskapsuppfödning. Även spridningen av gödsel kunde ibland komma under press. Adema kopplar denna Nitratfråga till det nederländska förslaget (redan inlämnat) för införande av högkvalitativ bearbetad djurgödsel som uppfyller de så kallade Renure-kriterierna.
Han upprepar också att Nederländerna har åtagit sig att minska kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.Adema kommer att diskutera detta (och andra frågor) på onsdag i Bryssel med miljökommissionär Virginius Sinkevicius. Inga detaljer har meddelats om agendan för den diskussionen, förutom att LNV regelbundet samråder med EU-kommissionen på olika nivåer. Detta avtal mellan ministern och Sinkevicius är en uppdatering på den nederländska begäran "om olika ämnen, som att göra jordbruket mer hållbart".