Inom Europeiska unionen måste förhandlingarna om fleråriga budgeten fortsätta eftersom det fortfarande råder stor oenighet om utgifternas omfattning. Det är inte bara regeringscheferna som har olika åsikter, utan även Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har olika önskemål och ställer andra villkor.
Vid EU-toppmötet förra veckan i Bryssel visade det sig att ytterligare tre länder motsätter sig den nuvarande planen för en större budget i Bryssel. Sverige, Österrike och Danmark anslöt sig till tidigare invändningar från Nederländerna och Tyskland.
Enligt Europeiska kommissionens förslag ska den kommande fleråriga budgeten trots britternas utträde ökas till 1300 miljarder euro – en ökning med cirka 300 miljarder. Det motsvarar 1,11 procent av den gemensamma europeiska inkomsten. Europaparlamentet överväger till och med 1,3 procent.
De fem länderna vill dock att högst 1 procent ska användas till EU-budgeten. EU kan inte bortse från denna ”koalition av fem nettobetalare”, sade den österrikiske ministern Eduard Müller. ”När britterna lämnar EU finansierar vi 40 procent av den europeiska hushållsbudgeten. Den situationen måste tas i beaktande”, tillade Müller.
EU-ledarna har gett det finska ordförandeskapet i uppdrag att hitta en ny kompromiss inför nästa EU-toppmöte i december, sade den nederländske premiärministern Mark Rutte. Nederländerna håller fast vid en utgiftsgräns på 1 procent av EU-ländernas ekonomier. Det är ungefär samma som den nuvarande budgeten på cirka 1000 miljarder euro över sju år.