Förespråkarna pekar på bekämpningen av spridning av barnpornografi, medan motståndare varnar för ett glidande plan mot Big Brother, massövervakning och inskränkning av grundläggande rättigheter.
Kärnan i förslaget är att leverantörer och plattformar (som Twitter, Facebook, Telegram) ska kontrollera sina användares meddelande- och e-posttjänster innan de skickas. Överträdelse av EU:s uppförandekoder ska rapporteras till Europol av leverantörerna, som sedan kan vidarebefordra detta till polis och åklagare.
Eftersom tjänster som WhatsApp och Signal använder end-to-end-kryptering, förskjuts tekniskt sett spårningen till användarens telefon eller dator: så kallad 'client-side scanning' (csa). Den principen är nu kärnan i den intensiva europeiska debatten: EU bryter inte krypteringen själva utan låter leverantörerna göra det, innan meddelandet skickas.
Danmark, som innehar det nuvarande EU-ordförandeskapet, presenterade i juli ett kompromissförslag som säger att krypteringen inte får "försvagas eller kringgås" och att endast 'certifierad' (läs: tillåten) detektionsteknologi får användas. Kritiker kallar det här semantik: om scanningen sker före krypteringen är det i praktiken en bakdörr. Denna spänningspunkt avgör även den kommande omröstningen.
Flera EU-länder stödjer det danska förslaget, men det finns fortfarande en block av motståndare och tveksamma. Nederländerna uttryckte förra veckan uttryckligen sitt motstånd mot 'detektionsorder' och varnar för förebyggande övervakning av oskyldiga medborgare. Även länder som Polen, Österrike och Belgien betraktas som kritiska eller avvisande i de pågående diplomatiska dragkampen.
Tyskland ses som avgörande: om Berlin skulle samtycka skulle den blockerande minoriteten sannolikt försvinna och planen kunna gå vidare – inte bara på grund av Tysklands politiska tyngd utan också på grund av dess andel av EU:s befolkning. Men Tyskland har ännu inte röstat ja.
Det sägs att elektroniska bevis redan används i ungefär hälften av alla fall av straffdomar för grov brottslighet inom EU. Mer än 500 kryptografer och säkerhetsexperter varnar för att storskalig client-side scanning är tekniskt osäker och skapar orealistiska förväntningar.
Krypteringstjänster har uttryckt liknande oro; vissa leverantörer säger att de hellre lämnar EU-marknaden än accepterar skarpare säkerhetskrav. Detta är en av anledningarna som Tyskland hittills har angett.
Samtidigt krockar förslaget också med en bredare maktkamp mellan Bryssel och Big Tech. Amerikanska teknikföretag har länge kritiserat den strikta europeiska linjen (DMA/DSA) som begränsar marknadsmakt och databruk och varnar för skada på innovation och tjänster. De europeiska tillsynsmyndigheterna håller dock fast vid sin kurs och betonar nödvändigheten av effektiv tillsyn.