Europeiska miljökommissionären Virginius Sinkevicius anser att varg och jordbruk bör samexistera. Han tycker inte att jakten på varg ska öppnas igen. Enligt Sinkevicius bör tyngdpunkten läggas på skyddet av betande boskap genom att sätta upp staket och bygga sov- och stallar.
Vargattacker på får, getter och nötkreatur över hela Europa har stadigt ökat i decennier. Mer än 17 000 vargar är för närvarande registrerade i Europa. Sinkevicius betonade i Bryssel på måndagen att habitatdirektivet EU inte behöver ändras för att begränsa vargpopulationen.
EU-länderna har redan möjlighet att tillåta skjutning av problemvargar som ett undantag. Vissa EU-medlemsstater har redan använt sig av undantagsmöjligheten i EU-habitatdirektivet. I den där EU-varianten av Bernkonventionen ("rödlista") anses vargen vara ett av de mest skyddade djuren.
Österrike krävde en översyn av det föråldrade skyddsdirektivet för första gången på 30 år, och fick stöd från 16 EU-medlemsstater vid måndagens jordbruksråd i Bryssel. De efterlyste också enhetlig övervakning av vargar i hela Europa; nu gör varje land fortfarande det för sig själv.
De bergiga och skogklädda EU-länderna bad EU-kommissionen att klassificera vargen i en lägre klass, precis som icke-EU-landet Schweiz. Miljökommissionär Vinkevicius påpekade att EU inte kan ändra Bernkonventionen, men det kan ändra sina egna genomförandebestämmelser. Och enligt honom gör de det redan nu möjligt att skjuta problemvargar.
Men de sexton EU-länderna vill inte ha tillstånd att döda 'en' varg i efterhand, utan vill i förväg kunna kontrollera storleken på vargflockarna med hjälp av jakttillstånd.
De bad också om mer ekonomiskt stöd för den redan befintliga skaderegleringen som endast ger standardersättning. Det finns också ett begränsat bidrag till byggande av staket och staket, men inte för permanent övervakning. Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) stödjer sådana farhågor och finansierar 100 procent av investeringarna, enligt Bryssel.