Tyskland och Danmark har uppmanat EU:s jordbruksministrar för en gemensam europeisk strategi för att påskynda proteinövergången som anses nödvändig. de fick stöd från länder som Tjeckien, Estland, Irland, Luxemburg och Nederländerna.
Genom att påskynda proteinomställningen skulle livsmedelssäkerheten i Europa kunna stärkas, utan beroende av import av proteinrika livsmedel.
En viktig pelare i den tysk-danska grunden är att öka odlingen av vegetabiliska proteiner, inklusive sojabönor, ärtor och linser, vars område Tyskland förväntar sig att växa avsevärt till 2030. Särskilt på den alternativa och hållbara livsmedelsmarknaden har det funnits en ökande efterfrågan på växtbaserade livsmedel och näringsprodukter de senaste åren.
Initiativet fick brett stöd vid det månatliga jordbruksrådet EU i Bryssel från flera EU-länder, inklusive Nederländerna, där minister Femke Wiersma (BBB) förespråkade att fisk skulle ingå som proteinkälla. Irland och Luxemburg uppmanade i sin tur ekonomiskt stöd för att göra odlingen av proteinrika grödor mer lönsam. Polen förespråkade att utöka sojaproduktionen som en värdefull proteinbärare.
Även om förslaget mottogs i stort sett positivt, väckte det också kontroverser, särskilt om laboratorieköttets och andra innovativa proteinkällors roll. Ungern och Italien, tillsammans med ett antal andra länder inklusive Frankrike och Spanien, väckte oro över odlat kötts inverkan på traditionellt jordbruk och matkultur. De krävde att samma strikta EU-regler gäller för odlat kött som för mediciner.
Förslaget från Tyskland och Danmark understryker behovet av mer inhemsk produktion av högkvalitativa, klimatvänliga proteiner, både för livsmedel och foder. "Vi står inför utmaningen att minska klimatpåverkan från vår livsmedelsproduktion", säger Özdemir. I planen ingår åtgärder som ökad forskning och innovation, diversifiering av proteinkällor och bättre samarbete inom värdekedjor.