Ett antal EU-länder, inklusive Tyskland och Nederländerna, vädjar till EU-kommissionen att skjuta upp införandet av den redan aviserade klimatlagen mot avskogning. De hävdar att Bryssel ännu inte har avslutat det administrativa förarbetet, som att ta fram så kallad benchmarking, utgångssituationerna per land.
Denna begäran om ytterligare försening kommer efter att vissa Green Deal-lagar inom jordbruket drogs tillbaka och mildrades förra månaden. Det nya förslaget stöds av Bulgarien, Estland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien, Spanien och Ungern. Det är ännu inte en kvalificerad majoritet.
De uttryckte nyligen sin oro över klimatlagstiftningens framsteg vid ministerrådsmötet i Luxemburg. De hävdar att Europeiska kommissionen ännu inte har slutfört det nödvändiga administrativa arbetet. Detta väcker frågor om genomförbarheten av att införa lagarna i tid.
Avskogningsrisken för alla importerande EU-länder bedöms i den benchmarking som tillkännagavs av Bryssel men ännu inte implementerad. Utan benchmarking skulle alla länder rankas lika och skulle behöva betala en oproportionerligt mycket byråkrati. Tiden rinner iväg eftersom näringslivet och regeringen måste kunna förbereda sig i tid.
EU-förordningen föreskriver att soja, oljepalm, nötkreatur, kaffe, kakao, gummi och trä (och produkter tillverkade av dem) endast får importeras om de inte är kopplade till avskogning. Förordningen trädde i kraft i juni 2023 och de nya reglerna ska tillämpas 18 månader senare, från slutet av 2024.
Som svar på medlemsstaternas oro har Europeiska kommissionen meddelat att den kommer att utvärdera situationen och fortsätta dialogen. Det framhålls att strävan efter en grönare framtid inte ska undergrävas, men samtidigt bör praktisk genomförbarhet och ekonomisk påverkan beaktas.