Europeiska unionen måste spara på jordbruksbudgeten de kommande åren, anser EU-president Charles Michel. Han vill sänka EU:s budget för 2021-2027 från 1100 miljarder till 1074 miljarder euro, bland annat genom att skära i jordbruksutgifterna, precis som Nederländerna önskar.
Michel nämnde ännu inga detaljerade besparingsbelopp, men han syftar möjligen på reservmedlen i landsbygdsfonden. Dessutom får Nederländerna, enligt honom, fortsätta hålla fast vid den 'tillfälliga' miljardnedskärningen i den årliga avgiften i ytterligare sju år.
EU-presidenten svarar med sina förslag mot de nederländska premiärministern Mark Ruttes önskemål, som inom EU motsätter sig EU-budgeten och coronarelaterade återhämtningsfonden. Han hoppas att ett något lägre flerårsbudgetram (MFR) än det Europeiska kommissionen föreslagit ska möjliggöra en överenskommelse om dessa två finansiella frågor vid stats- och regeringschefernas toppmöte.
Det återstår dock att se om Michel med sitt nya kompromissförslag lyckas ena EU:s stats- och regeringschefer, och därefter om Europeiska kommissionen under Ursula von der Leyen accepterar det. Europaparlamentet har redan meddelat att de anser att Von der Leyens föreslagna 1100 miljarder är absolut minimum och egentligen vill ha ännu mer. EU:s praxis är dock att stats- och regeringscheferna alltid har sista ordet.
Michel håller fast vid att coronahjälpspaketet ska bestå av två tredjedelar i bidrag och en tredjedel i lån för de södra EU-länder som drabbats hårdast av viruset. Fonden ska innehålla 750 miljarder euro. Premiärminister Rutte och de tre andra 'sparsamma' länderna Sverige, Danmark och Österrike vill att stödet endast ska bestå av lån och vill koppla det till krav på reformer.
Efter presentationen av sitt kompromissförslag sade Michel att han respekterar känsligheten kring detta bland medlemsländerna. "Detta är en svår fråga. Men jag litar på politiskt mod." EU-president Michel föreslår också att en reservfond på 5 miljarder euro inrättas för länder, som Nederländerna, som påverkas mest av Storbritanniens utträde ur EU.
Kompromissförslaget, som tagits fram efter veckor av intensivt förhandlande med de splittrade medlemsländerna och ett besök hos Rutte, tillgodoser vid första anblick en rad nederländska bekymmer och krav. En annan viktig punkt för Haag återkommer också; Michel vill koppla medlemsländernas bidrag till villkor om rättsstatsprincipen, vilket gör det möjligt att dra in bidrag från länder som går emot, såsom Ungern eller Polen.
I ett tal uppmanade Merkel på onsdagen Europaparlamentarikerna att vara ansvarstagande och kompromissvilliga, nu när EU står inför avgörande beslut för de kommande åren. Merkel sade också att hon förväntar sig ett sakligt och ärligt förhållningssätt från stats- och regeringscheferna som samlas om en vecka på ett 'finansiellt toppmöte'.
Stats- och regeringschefer som Merkel och Frankrikes president Macron samt Europeiska kommissionen vill så snabbt som möjligt avsätta hundratals miljarder euro, men de fyra länder som motsätter sig detta accepterar än så länge inte det. Bakom kulisserna pågår intensivt diplomatiskt och tjänstemannamässigt förberedelsearbete inför nuvarande kompromissförslag, ett slags kompromiss av en kompromiss, som EU:s presidium lagt fram.