Europeiska regeringschefers finanstoppmöte om långtidsbudgeten avbröts i förtid utan resultat. Enligt EU-president Charles Michel var det inte möjligt att nå en överenskommelse. På grund av britternas utträde ur EU har det uppstått ett underskott på 60 till 75 miljarder euro på EU-budgetens intäktssida.
Försök från Michel att överbrygga de 27 medlemsstaternas skilda ståndpunkter lyckades inte. Dödläget uppstod eftersom Nederländerna, Danmark, Sverige och Österrike inte vill höja sina årliga bidrag. Många andra EU-länder vill istället ha en högre budget. Det finns också stort motstånd mot eventuella nedskärningar av jordbruksstöd och fonder för regional utveckling.
Meningsskiljaktigheterna mellan EU-regeringarna handlar inte bara om hur det bortfall av brittiskt bidrag ska hanteras, utan också om den nya Europeiska kommissionens framtidsvision vad gäller klimatpolitik, Green Deal, ny teknologi, bättre gränskontroll och annan ny politik. För detta måste nya intäkter skapas eller nuvarande utgifter kraftigt skäras ned.
Dessutom anser Europeiska kommissionen och Europaparlamentet att ”andra intäkter” måste skapas. Med denna förtäckt term menar många att Europeiska unionen borde börja införa egna ”skatter”, något som de flesta EU-länder hittills principiellt motsatt sig. Då skulle EU kunna driva in skattepengar direkt från medborgarna i medlemsländerna. Hittills går alla EU-intäkter genom budgetarna i respektive EU-land.
I EU-sammanhang har det redan diskuterats om att införa en sorts internetskatt där globala teknikföretag ska betala skatt på vinster som görs i dessa länder. Man har även funderat på en slags ”hållbarhetsskatt” på miljöskadliga importprodukter och på plastflaskor för engångsbruk.
Den nederländska regeringen vill inte att Nederländerna ska bidra mer än de redan gör. Nederländerna betalar redan mer än landet får tillbaka och rankas i detta avseende som femte största nettobetalare. År 2018 bidrog Nederländerna med 2,5 miljarder euro mer till EU-budgeten än vad landet fick direkt tillbaka. ”Den fördel Nederländerna har av den inre marknaden är här inte medräknad”, nyanserade en talesperson för Europeiska kommissionen.
Den nederländske premiärministern Mark Rutte kallade stoppet i förhandlingarna för ”ingen katastrof”. ”Förra gången kom vi inte heller överens på några månader”, sade Rutte. Några delar från ett kompromissdokument från EU-president Michel som fredag kväll slutligen hamnade på förhandlingsbordet hade Rutte blivit behagligt överraskad av. Dokumentet innehöll flera intressanta punkter för Nederländerna, även om rabatter, men dokumentet röjdes bort av 17 medlemsländer. Där föreslogs också att Nederländerna skulle ges några extra år med intäkter från tullavgifter.
Enligt Michel var återträffen med regeringscheferna nyttig och nödvändig. Under de kommande dagarna och veckorna kommer enligt honom mycket informella diskussioner att äga rum. När regeringscheferna träffas igen är ännu inte känt. Michel ansåg att tiden inte var mogen för att fastställa ett datum för ett nytt toppmöte.