Resultaten från markprover ska sedan lagras i ett offentligt register, vilket gör det möjligt för grannar och medborgare att väcka skadeståndskrav mot förorenarna. Ett system med markregistrering och rena jorddeklarationer kan också kombineras med bidrag till markägare, bönder och trädgårdsmästare.
EU har mer än 3 miljoner kända förorenade platser, medan omfattande markundersökningar inte har genomförts i alla EU-länder under de senaste åren. Nederländerna har cirka 250 000 platser som kan vara allvarligt förorenade. Det kan röra sig om (tidigare) kemtvättar, bensinstationer, garage, gasfabriker eller jordbruk där numera förbjudna ämnen använts.
Det föreslagna direktivet möter invändningar inom jordbrukssektorn. Jordbruksministrar och den nederländska intresseorganisationen LTO har uttryckt allvarliga betänkligheter. Enligt LTO-Nederland är ytterligare restriktioner och skyldigheter oönskade och Europeiska unionen bör ta hänsyn till de specifika förhållandena och behoven i de enskilda medlemsstaterna.
Paul Polman, den tidigare VD:n för Unilever som nu driver kampanjer för miljöfrågor, kallar det för "en viktig lagstiftning", men påpekade att hälsosamma jordar inte är väl definierade. Han hoppades att "skarpare mål" utvecklas, som dessutom är "mycket plats- och grödspecifika".
Det europeiska regelverket för ren mark blir inte ett bindande direktiv och innehåller inga resultatkrav; varken för 2050 eller för mellanliggande år. Naturskyddsorganisationer har uppmanat Europeiska kommissionen att fastställa bindande mål för att förhindra jorderosion. Men miljökommissionären Virginius Sinkevicius sa att Bryssel först vill säkerställa att markens tillstånd inte försämras ytterligare; därefter följer sanering och förbättring.
Nästa steg i beslutsprocessen inkluderar ståndpunkten från envi-miljöutskottet i Europaparlamentet, som ännu ska fastställa sin syn på förslaget. Först efter detta steg kan trilogförhandlingar påbörjas mellan miljöministrarna och Europeiska kommissionen, där ytterligare kompromisser och beslut väntas.