"Detta är en första konkret politisk respons för att bemöta jordbrukarnas oro över deras inkomster", säger kommissionen. Ordförande Ursula von der Leyen vill ge bönderna flexibilitet i en tid då de står inför flera utmaningar.
Bönderna reagerar skeptiskt på tillkännagivandet. De kallar det en goodwill-signal, men säger att mycket mer behövs än så. Att skjuta upp det ett år är bara uppskjuten handling, säger en belgisk bondeledare.
Regeln om vilande jordbruksmark har varit en del av den europeiska jordbrukspolitiken i flera år, men har inte införts hittills. Åtgärden är tänkt att låta åkermarken vila för att därigenom förbättra biodiversiteten. Kriget i Ukraina tvingade Europeiska kommissionen att för två år sedan skjuta upp detta, på grund av rädslan för att livsmedelsförsörjningen skulle äventyras.
Bönder som vill ansöka om europeiska bidrag måste också använda en del av sin åkermark för att odla kvävebindande grödor – såsom linser – de så kallade fånggrödorna. Den EU-åtgärden ses också av många europeiska bönder som ett intrång i deras dagliga arbete. De ser det som en symbol för de allt striktare regler som EU inför.
I morgon torsdag hålls ett europeiskt toppmöte i Bryssel. Böndernas protester och den europeiska jordbrukspolitiken står högt på agendan. De europeiska regeringscheferna måste dock godkänna förseningen innan den blir definitiv. Belgien och Frankrike är redan stora förespråkare.
Vid samma europeiska råd är också förhandlingarna med Ungerns premiärminister Viktor Orbán i fokus. Han lade i december in sitt veto mot 50 miljarder euro i stöd till Ukraina. Även det militära stödet till Kiev står på dagordningen. Fem europeiska ledare, däribland Tysklands och Frankrikes presidenter och Nederländernas premiärminister Mark Rutte, har i ett öppet brev gemensamt uppmanat att stödet till Ukraina ska fortsätta.
"Början av 2023 åtagit sig Europeiska unionen att leverera 1 miljon granater till Ukraina före slutet av mars 2024. Den hårda verkligheten är att vi inte uppnått detta mål", står det vidare i öppna brevet i ‘Financial Times‘.