Miljöministrarna i EU-länderna vill försvaga delar av det nya direktivet för avloppsrening och mot vattenföroreningar och tillåta fler undantag. Skyldigheten att bättre rena avloppsvatten bör inte heller träda i kraft 2030 utan 2035.
Därmed avviker miljöministrarna rejält från EU-kommissionens och Europaparlamentets förslag, som faktiskt vill ha mer.
Ministrarna vill till exempel att skyldigheten att bygga ett reningsverk inte ska gälla små byar och regioner med färre än 1 250 invånare. Miljökommissarie Virginius Siskevicius vill att det ska krävas mer avloppsvatten för att rena.
Däremot menar ministrarna att det inte bara är natur- och miljövikten av renare vatten som bör beaktas. men också för folkhälsan. Därför ingår nu även skyldigheten att EU-länderna ska kontrollera avloppsvatten för förekomst av patogener, smittsamma bakterier och farliga kemikalier. Som ett resultat av detta bör även andra kommissionsledamöter få säga sitt i frågan.
Dessutom vill ministrarna att de senast anslutna EU-länderna ska beviljas en åtta till tolv års förlängning eftersom de redan har varit tvungna att göra betydande investeringar de senaste åren för att implementera EU-direktivet.
Medlemsstaterna måste inom 20 år se till att så kallad tertiär rening (eliminering av kväve och fosfor) tillämpas på stora anläggningar med 150 000 invånare.Ett undantag ges när renat avloppsvatten återanvänds för jordbruksbevattning, förutsatt att det finns inga risker för miljö eller hälsa.
”Vatten är en värdefull resurs som blir alltmer knapp. Stadsavloppsvatten kan behandlas framgångsrikt med tillgänglig teknik”, säger miljökommissionär Sinkevičius. Enligt honom öppnar detta många möjligheter för bönder som säkert kan använda återvunnet vatten för bevattning.
EU säger att mer än 40 000 miljoner kubikmeter avloppsvatten renas årligen, men endast 2,4% av detta efterbehandlas så att det kan användas inom jordbruket. Det är en av anledningarna till att Bryssel vill skärpa kriterierna.