Europeiska unionens toppmöte sätter Nederländernas premiärminister Mark Rutte under press att gå med på EU:s långtidsbudget, särskilt coronastödfonden. Nederländerna och tre andra ”snåla” länder vill att en del av EU-stödet ska återbetalas.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa på en gemensam presskonferens att det är bråttom att dämpa krisen. EU-länderna måste se bortom sina egna intressen, meddelade Von der Leyen utan att nämna specifika länder.
Vid starten av det (rotationerande) tyska EU-ordförandeskapet sade kansler Merkel att unionen står inför den största krisen sedan grundandet. Hon sa att coronapandemin och den förväntade ekonomiska krisen just visar att länder måste samarbeta och inte isolera sig.
EU:s regeringschefer samlas den 17 och 18 juli i Bryssel, och hoppas då – efter två tidigare misslyckade försök – nå en överenskommelse. Eftersom Nederländerna av EU-toppmötet ses som initiativtagare och ledare för ”de snåla fyra”, får Nederländernas premiärminister måndag kväll besök av EU-president Charles Michel i Haag. Europeiska rådets ordförande kommer till Ruttess ämbetsbostad, Catshuis, där Michel utan tvekan kommer att försöka övertala Rutte.
Den franske presidenten Emmanuel Macron besökte redan förra veckan Rutte för att diskutera fonden. Liberalerna Rutte, Macron och Michel, socialdemokraten Sanchez och kristdemokraten Merkel bildade efter Europaparlamentsvalet den femgrupp som satte samman Ursula von der Leyens nya Europeiska kommission. ”Tillsammans ut, tillsammans hem” kommer man att påminna Rutte om.
Efter samtalet med Michel ska Rutte torsdag kväll delta i en arbetsmiddag i Berlin med förbundskansler Angela Merkel. Hon strävar efter att vid toppmötet den 17 och 18 juli nå en överenskommelse. Även EU:s långtidsbudget måste länderna enas om. Merkel erkände tidigare i år att Tyskland under de kommande åren kommer att behöva bidra mer till EU-planerna.
För premiärminister Rutte finns två viktiga förutsättningar. För det första måste nederländska avdraget i EU-budgeten bestå. Dessutom måste nya planer finansieras genom nedskärningar i gamla planer, även om Nederländerna för klimatpolitiken och Green Deal erkänner att mer pengar behövs. För det andra måste de södra EU-länderna genomföra avtalade reformer om de vill få stöd från coronafonden. Det handlar till exempel om pensioner, skatteuppbörd och arbetsmarknad.
Rutte upprepade på fredagen att han anser att det inte är så bråttom med återhämtningsfonden: inget land har ännu lämnat in några ansökningar. Det finns inte ens några verkliga beräkningar eller siffror om ”skadornas omfattning”. Det blir tidigast känt om några månader eller nästa år. Premiärministern ser ingen ”absolut nödvändighet” att vid EU-toppmötet om två veckor nå en överenskommelse om coronafonden. Han skulle ändå vilja att det går, eftersom ”det skulle minska en hel del besvär och kanske försämrad stämning”.
Nederländerna står inte ensamt i detta motstånd. Tillsammans med Österrike, Danmark och Sverige motsätter de sig kommissionens plan för återhämtningsfonden. Motståndet tas särskilt illa upp i de södra europeiska länderna, men även i Frankrike, Tyskland och Polen.