Sammanträdet är också det sista jordbruksministerrådet under det belgiska EU-ordförandeskapet; från och med 1 juli blir det inte lika EU-vänliga Ungern ordförande i EU under ett halvår. Dessutom kommer mycket av EU:s beslutsfattande ligga nere det kommande halvåret i väntan på utnämningen av en ny europeisk kommission. Regeringscheferna diskuterar redan bakom kulisserna vilka kommissionärer som kan bli omvalda och vilka som inte blir det.
Den avgående nuvarande kommissionen presenterade förra veckan (helt enligt planerna) det preliminära budgetförslaget för år 2025. Där presenteras en nästan budgetneutral budget med endast här och där (redan tidigare överenskomna) justeringar.
För den gemensamma jordbrukspolitiken finns heller ingen höjning inkluderad, trots tidigare vädjan från kommissionär Wojciechowski. Han anser att i alla fall katastroffonden bör höjas och att alla poster ska justeras för inflation. Kommissionen försöker reservera 53,8 miljarder euro till GLB nästa år, oförändrat jämfört med budgeten för 2024. Wojciechowski, som varit ansvarig för jordbruksuppdraget de senaste fem åren, vädjade till de europeiska ledarna att erkänna GLB:s betydelse.
Det belgiska ordförandeskapet kommer att bjuda in jordbruksministerrådet i Luxemburg för att dra en rad slutsatser om den önskade framtiden för jordbruket. Dessa slutsatser ska utgöra svaret på de senaste bönderprotesterna i många EU-länder och på de utmaningar jordbrukssektorn står inför de kommande åren.
Dessutom måste resultaten (?) från jordbruksdialogen med kommissionsordförande Ursula von der Leyen tas med i den nya jordbrukspolitiken. Hon satte i början av året – under tryck från bönderprotesterna – Green Deal-åtgärderna inom jordbruket på låg nivå och lovade att "föra en dialog med bönderna". Sedan dess har man knappt hört något från den dialogen.
Det enda konkreta som sedan dess beslutats av Europaparlamentet och EU-länderna är att fyra klimatregler fastställda 2021 inte ska införas obligatoriskt utan på frivillig basis. Dessutom var de fyra åtgärderna redan från början suspenderade på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Den ofta nämnda "avlastningen" lämnas till EU-länderna själva och handlar främst om att avskaffa administrativa skyldigheter; inte att avskaffa bidrag och skatter.
Därtill påbörjades förra veckan officiellt förhandlingarna med Ukraina om medlemskap i EU. Det av Ryssland belägrade landet vill omorientera sin geopolitiska kurs mot EU och söker anslutning till Europa. Dessa processer kan ta år men kan också snabbt bli vägledande.
Om denna "jordbruksjätte" släpps in på EU:s gemensamma marknad kommer det att nästan helt rucka på den nuvarande jordbrukspolitiken och livsmedelsproduktionen. Därför är det redan nu klart att det på jordbruksområdet inom EU inte kommer ske några förändringar än så länge, i väntan på ett nytt (något mer högerinriktat) Europaparlament, en ny kommission (inklusive eventuellt åter Von der Leyen?), en ny (högre?) GLB-budget och ett (snabbt eller långsamt) godkännande av Ukraina.