Nederländerna och fyra andra EU-länder förespråkar i ett arbetsdokument till de europeiska jordbruksministrarna begränsningar för transport av slaktdjur. Länderna i den så kallade Vught-arbetsgruppen (Nederländerna, Belgien, Tyskland, Danmark och Sverige) vill införa en maximal transporttid på 8 timmar för alla slaktdjur inom EU.
På så sätt skulle EU-länderna ansluta sig till tidigare rekommendationer från ANIT-kommittén i Europaparlamentet, som tidigare genomförde en omfattande granskning av missförhållanden under djurtransporter. Position-pappret från de fem länderna kommer att diskuteras av jordbruksministrarna på måndag.
Med arbetsdokumentet försöker man ena de 27 EU-länderna till en gemensam ståndpunkt, varefter förhandlingar kan föras med Europaparlamentet om en modernisering av de mer än tjugo år gamla reglerna för djurtransporter. Det påpekas att både antalet och omfattningen av djurtransporter sedan dess har ökat mycket kraftigt.
Kärnan i notisen är att långdistransporter av slaktdjur inom EU och till länder utanför EU bör begränsas. Dessutom ska större burar införas, djuren ska vid behov utfodras under resan och transport får inte ske vid mycket varmt väder. Helst skulle levande djur för slakt inte transporteras utomlands, utan endast köttpartier.
Därför måste det fastställas att tiden för lastning och lossning också räknas som transporttid, att kamerabevakning ska finnas vid omlastning på last- och lossningsstationer, att lastbilar ska utrustas med GPS-övervakning, och att lastbilschaufförer ska ha genomgått särskild utbildning för djurtransporter. Position-pappret från de fem EU-länderna ger rekommendationer baserat på tiotals praktiska fall.
De fem initiativtagarna lämnar visserligen många rekommendationer för mer enhetliga regler i alla EU-länder, men har inte funnit någon lösning på de stora skillnaderna mellan EU-länderna vad gäller kontroll och tillsyn av djurtransporter.
Det som i ett land förbises av kontrollanter bestraffas i grannländerna. Det skapar främst problem vid internationella transporter. Dessutom är texter i de delvis föråldrade förordningarna öppna för flera tolkningar.
I flera delar rekommenderas eller tas ännu inga definitiva ståndpunkter, utan experter från den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA ska begäras för vidare råd. Därmed accepterar ministrarna ännu inte rekommendationerna och valen från Europaparlamentet.