Europeiska jordbruksministrarna har efter nattliga förhandlingar i Luxemburg enats om sina kriterier för den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GLB) för de kommande sju åren. Ministrarna vill att 20 procent av det nuvarande inkomststödet till bönder hädanefter ska kopplas till klimat- och miljöåtgärder inom jordbrukssektorn.
Texter från ministeröverenskommelsen är ännu inte färdigställda, så det är ännu inte känt om "jordbruks"-EU-länder som Polen eller Ungern har reserverat sig. Det är heller inte tydligt vilka klimat- och miljöåtgärder som kan bli berättigade till stöd. Det är känt att flera EU-länder och Europeiska kommissionen ville göra mer genomgripande reformer av GLB:s jordbrukspolitik.
Även Europaparlamentet har ännu inte enats i frågan. Parlamentet sammanträder och röstar denna hela vecka om nästan tvåtusen egna ändringsförslag. Det har redan blivit klart att jordbruksutskottet AGRI inte vill ålägga bönder nya uppgifter om EU inte avsätter extra pengar för detta. Det är också den hållning den nederländska jordbruksorganisationen LTO har.
Men klimat- och miljöutskottet ENVI i Europaparlamentet vill gå mycket längre, som ett förbud mot kemiska bekämpningsmedel. De anser också att minst en fjärdedel av jordbruket ska vara ekologiskt. För finansieringen skulle en stor del av dagens (hektar-)subventioner kunna omfördelas. De anser att allt för få delar av Green Deal finns med i den nya jordbrukspolitiken.
Den nederländska ministern Carola Schouten är nöjd med resultaten från LNV-ministerrådsmötet: "Jag är glad att vi som europeiska jordbruksministrar har nått en överenskommelse som är bra för bönderna, och bra för natur, miljö och klimat. Den nya GLB:n ska göra hållbart jordbruk mer lönsamt och därmed säkerställa höga ambitioner inom områden som grön omställning, innovation och rättvis inkomst."
För den nya GLB:n arbetar ministerrådet för att reservera 20 procent av budgeten för inkomststöd till att belöna bönder som med sina insatser bidrar till klimat-, miljö- och naturmål. Vad detta exakt innebär har ännu inte klargjorts.
I en förhandling där Nederländerna hade höga ambitioner och många länder hade andra intressen, är Nederländerna nöjd med resultatet, säger Schouten.
När det blir klart vilka GLB-kriterier Europaparlamentet ställer i slutet av denna vecka, ska ministerrådet och Europaparlamentet förhandla tillsammans för att bilda en gemensam hållning. Först därefter kommer det att bli klart vilka exakta följder den nya GLB:n får. Det sker tidigast 2023.