Pesticidförslaget har fördröjts eftersom flera EU-länder inte vill ha några begränsningar på användningen av kemikalier inom jordbruket, eller i alla fall vill skjuta upp förslaget tills efter Europaparlamentsvalet (juni 2024). Förslaget skickades för ett halvår sedan tillbaka av det dåvarande tjeckiska ordförandeskapet till kommissionärerna Timmermans, Sinkevicius och Kyriakides med en uppmaning om en kompletterande "påverkansanalys".
En kompletterande rapport på 218 sidor visar att konsekvenserna för de flesta jordbruksprodukter är mycket milda, att det inte blir något totalförbud (endast för offentliga parker och planteringar), och att begränsningarna i jord- och trädgårdsbruk endast gäller de verkligen "farliga" (hälsofarliga) ämnena.
Dessutom har Bryssel tidigare tydligt uttalat att länder som redan kraftigt minskat sin användning av pesticider ska belönas med en lägre målsättning.
Den kompletterande konsekvensrapporten har nyligen läckt ut och kan komma att presenteras av Europeiska kommissionen den 5 juli. Men Bryssel kopplar detta även till sitt förslag om en naturåterställandelag som miljöutskottet (ENVI) i Europaparlamentet ska hålla slutomröstning om på tisdag.
Dessutom har det nuvarande EU-ordförandelandet Sverige lagt fram två tekniska kompromisser i pesticidförslaget. Här finns möjlighet för medlemsstater att själva välja om de vill upprätta riktlinjer för individuella grödor eller för grödgrupper. Länderna kan även välja att uppfylla detta krav genom bindande regler.
Medlemsländerna måste ta fram riktlinjer eller regler för grödor som tillsammans täcker 75 % (var tidigare 90 %) av jordbruksarealen. En majoritet av EU-länderna stödjer dessa valmöjligheter, däribland Nederländerna, rapporterar Adema i sitt kommenterade brev till parlamentet.
Utöver detta diskuterar jordbruksministrarna under sitt tvådagarsmöte även en begäran från sju EU-länder om att behålla två tillfälliga lättnader i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) även nästa år. Detta skulle fortfarande vara nödvändigt för att trygga den hotade globala livsmedelssäkerheten på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Europeiska kommissionen säger att livsmedelskonsekvenserna visserligen är pressade, men hittills ganska hanterbara.
Det gäller de två lättnaderna för obligatorisk växtföljd och att låta obrukade jordar vila till förmån för att främja biologisk mångfald. Dessa två undantag togs in i GJP 2023-2027 förra året under press från Europaparlamentet ("tillfälligt, för ett år") när det blev klart att Ukrainas spannmålsexport skulle påverkas av Rysslands blockad av Svarta Havets hamnar.
I den appell som Estland, Lettland, Litauen, Finland, Polen, Tjeckien och Ungern lagt fram lyfts även den ihållande torkan och därmed försämrade skördar fram som skäl till att en utvidgning av produktionsmöjligheterna vore önskvärd.