Europeiska kommissionen har föreslagit att livsmedel från jordbruksprodukter som bearbetats med nya genetiska tekniker (NGT:s) såsom Crispr-cas framöver ska tillåtas i större utsträckning. Dessa behöver då inte längre uppfylla strikta förhandskontroller och kräver ingen särskild märkning.
Vid det månatliga LNV-jordbruksmötet i Bryssel diskuterades för första gången vilka procedurer som krävs för att införa dessa nya GMO-regler. Det visade sig att EU-länderna fortfarande inte är eniga. För Nederländerna erbjuder användningen av genetisk bearbetning möjligheter för övergången till ett hållbarare jordbruks- och livsmedelssystem.
Enligt minister Adema har egen forskning visat att det är säkert för människor, djur och miljö. Nya tekniker kan öka grödors motståndskraft och är nödvändiga för jordbrukets framtid. Annars riskerar Europa att halka efter, sade han måndagen i Bryssel.
Adema skrev att flera medlemsstater vill tillåta den lätta NGT-kategori 1 utan begränsningar, även inom den ekologiska sektorn. Det avgående nederländska kabinettets ståndpunkt är att respektera den ekologiska sektorns önskan att förbli fri från detta. Även andra LNV-ministrar är emot eller inte ännu redo.
Under tiden har jordbruks- och miljöutskotten i Europaparlamentet kommit överens om mötesplaner för att behandla förslaget så snabbt som möjligt. De hoppas kunna slutföra det före EU-valet i juni 2024. Miljökommissionär Sinkevicius har dock varnat för att det återstår mycket juridiskt utredningsarbete innan ett faktiskt lagförslag kan läggas fram. Särskilt att släppa det så kallade 'försiktighetsprincipen' kan innebära hinder.
I Europaparlamentet finns också ett första utkast till rapport från den svenska kristdemokraten Jessica Polfjärd (EPP/CDA). Hon förespråkar att de nya teknikerna ska införas så snabbt och så omfattande som möjligt, med färre begränsningar än i kommissionens förslag.
Den vänsteropposition som finns i Europaparlamentet anser att den ekologiska sektorn ska förbli genfri och att detta ska märkas på etiketter. Den nederländska europaparlamentarikern Anja Hazekamp (PvdD) kräver därför en buffertzon på minst 5 kilometer mellan genteknikodling och ekologisk odling, för att undvika korspollinering. Skulle korsförorening ändå uppstå, måste i alla fall förorenaren hållas ansvarig genom välfungerande ansvarsfördelningsregler.