Brussel anser att matsvinnet inom dessa sektorer inledningsvis måste minska med 10 procent, och inom detaljhandel, restaurangbranschen och hushåll med 30 procent.
Denna nya skyldighet är enligt jordbruksminister i avgång Piet Adema avsevärt mindre än de 50 procent (för detaljhandel och konsument) som Nederländerna och andra EU-länder redan använder som målsättning. Därför får EU-länderna, utöver EU-kravet, fortsätta med sina nuvarande egna regleringar.
Nederländerna anser dessutom att målsättningen även ska gälla för primärsektorn, såsom jord- och trädgårdsbruk samt djurhållning. Det vill Europeiska kommissionen ännu inte. Men som svar på Ademas argumentation meddelade livsmedelskommissionär Stella Kyriakides och den spanska ordföranden Luis Planas att en målsättning för jord- och trädgårdsbruk också kan bli möjlig om några år.
Matsvinn inom jordbruket som missväxt är enligt kommissionen oftast oundvikligt. Dessutom finns ännu inga vetenskapligt fastställda siffror om detta. Europeiska kommissionen säger att det är känt att det mesta (70 %) av svinnet uppstår i bearbetning, detaljhandel, restaurangbranschen och hushåll, och att därför en målsättning för jordbruket är av underordnad betydelse.
Nederländerna anser dessutom att jordbruket måste börja föra sin egen administration över sin förlust av livsmedelsproduktion. ”Detta för att skydda sektorn mot att matsvinn skjuts över på parter längre fram i kedjan, i linje med den framgångsrika nederländska frivilliga övervakningen”, säger Adema.
Eurostat uppger att ungefär 89 miljoner ton mat (131 kilo per invånare) kastas varje år i EU-länderna. I Nederländerna kastas i genomsnitt per person 34,3 kilo ätbar mat, varav nästan fem kilo fortfarande är orörda i skal eller förpackning. Totalt slösar hushållen bort nära 10 procent av deras veckoköp, med ett genomsnittligt värde på 120 euro per person och år.