Den nederländska koalitionsregeringen möts av ökande kritik från egna rådgivare och toppledare mot de nederländska invändningarna mot europeisk finansiering. Till och med presidenten för Nederlandsche Bank, en tidigare premiärminister och den inflytelserika ledaren för arbetsgivarorganisationerna anser att Haag inte ska vara så snål, utan snarare generös.
Nederländerna motsätter sig tillsammans med några andra EU-länder de nuvarande förslagen från Europeiska kommissionen som på fredag ska diskuteras vid ett videomöte. Särskilt utdelning av gåvor från coronans återhämtningsfond är känsligt. Tillsammans med Danmark, Sverige och Österrike har Nederländerna tidigare lagt fram ett eget förslag. Dessa “snåla fyra” vill bland annat att återhämtningsfonden endast ska bevilja lån och inte gåvor.
Det är just dessa finansiella institutioner, arbetsgivare, rådgivare, parlamentariska opposition och banker som alltid har uppmanat regeringen att vara återhållsam och försiktig med bidrag och betalningar till den europeiska byråkratin i Bryssel, som nu uppmanar premiärminister Mark Rutte och minister Wopke Hoekstra att gå bortom sina egna begränsningar. Nederländerna riskerar med nuvarande motstånd att inte bara skada sin egen trovärdighet, utan även bromsa det europeiska samarbetet och integrationen istället för att främja den.
Det var inte bara arbetsgivarföreträdaren Hans de Boer och centralbankschefen Klaas Knot som framförde detta, utan även den tidigare premiärministern Jan-Peter Balkenende. Det är för nederländska förhållanden mycket ovanligt att en före detta premiärminister eller minister uttalar sig om sina efterträdares politik. Detta får den nederländska kritiken mot Bryssels megaprojekt att vackla alltmer.
Dessutom verkar det nederländska "nej" alltmer präglas av resonemang och retorik, snarare än faktiska och sakliga argument. Bakom EU:s kulisser har många av tidigare invändningar från "de snåla fyra" mötts under de senaste veckorna. Egentligen handlar det nu mest om att EU-länderna framöver måste höja sina årliga avgifter. Men det vägs upp av att de också får fler EU-uppgifter tillbaka.
Det av Europeiska kommissionen föreslagna coronans återhämtningsfond på 750 miljarder euro betalar sig på sikt tillbaka, säger även en av de högsta och mest inflytelserika topptjänstemännen i Bryssel. Enligt den högste budgettjänstemannen, nederländaren Gert-Jan Koopman, kommer den ekonomiska tillväxten under de kommande åren slutligen att kompensera kostnaderna. Till en början kommer framför allt de södra EU-länderna att dra nytta av detta, erkände han. Men även Nederländerna skulle på sikt gynnas om Europa som helhet får det bättre. "Alla tjänar på det", sade Koopman, som även framhöll att planen hjälper till att hålla Europeiska unionen samman.
President Klaas Knot för De Nederlandsche Bank (DNB) anser att kommissionens plan är en bra utgångspunkt för förhandlingarna. Men den exakta utformningen är enligt honom en politisk bedömning. Den tidigare premiärministern Jan Peter Balkenende skulle gärna se att diskussionen i mindre grad fokuserar på motsättningar mellan "vi" och "dom".
Även nederländska Europaparlamentariker från olika partier är i stora drag överens om den nya EU-budgeten och visar ingen förståelse för Rutte och Hoekstras avvisande. CDA:s delegationledare Esther de Lange välkomnar förslagen. Hon tycker att det har tagit för lång tid men varnade samtidigt för gemensamt åtagande av skulder.
D66 välkomnar den “europeiska livbojen” och uppmanar de nationella regeringarna att snabbt fatta beslut. Europaparlamentarikern Sophie in ’t Veld säger: “Premiärminister Rutte och minister Hoekstra måste verkligen inse att europeiskt intresse också är nederländskt intresse. Att investera i Europa är att investera i oss själva.” D66 anser dock att stödet ska vara villkorat med respekt för demokrati och rättsstat.
Enligt Derk Jan Eppink (Forum för Demokrati) är coronahjälpsfonden en “politisk statskupp” av Europeiska kommissionen.
Paul Tang (PvdA) kallar förslagen “mycket rimliga” och kritiserade de fyra “sparsammaste länderna”—Nederländerna, Österrike, Danmark och Sverige. "Att från sin förstärkta borg se på en värld som brinner är inte en lösning på en global kris. Nu är det dags att gå samman och dela notan rättvist."