EU-president Charles Michel förutser svåra förhandlingar på fredagens videokonferens om coronauppbyggnadsplanen och den europeiska långtidsbudgeten (MFK) för 2021-2027. Michel räknar ännu inte med något genombrott, planerar för ett nytt EU-toppmöte i juli och säger att regeringscheferna har mycket arbete kvar.
På bordet ligger Europakommissionens förslag för långtidsbudgeten (MFK) på 1100 miljarder euro och ett coronauppbyggnadsfond på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder som bidrag. Nettobetalarländerna Nederländerna, Danmark, Sverige och Österrike har upprepade gånger meddelat att de inte vill spendera mer.
Dessa fyra länder vill först och främst att de sydliga europeiska länder som drabbats av coronakrisen ska få fart på sina ekonomier med billiga lån, inte med europeiska gåvor eller bidrag. Här är frågan om varje ansökan måste genomgå alla EU-procedurer för utbetalningar och därmed – att EU-byråkratin och EU-politiker kan ställa olika villkor.
EU-president Michel konstaterade tidigare att regeringschefernas åsikter är samstämmiga i många frågor. Men om storleken och innehållet i långtidsbudgeten, införandet av nya europeiska skatter och om de rabatter som länder som Nederländerna fortfarande får, förväntas fortsatt hårda strider.
Tidigare i år drog den tyska förbundskanslern Angela Merkel slutsatsen att Tyskland måste bidra mer till EU, inte bara för att återhämta sig från de ekonomiska coronaskadorna utan också för att upprätthålla och förbättra den europeiska ekonomiska infrastrukturen. Därefter har framför allt Österrike och Nederländerna varit starka motståndare till okontrollerat ekonomiskt stöd till sydliga länder och att låna upp kollektivt på EU-nivå.
Den nederländska koalitionsregeringen säger nu att den söker en kompromiss om EU-uppbyggnadsfonden. Det handlar om mycket mer än bara frågan om fonden ska erbjuda lån eller gåvor, säger premiärminister Rutte nu. De fyra protesterande EU-länderna anser att de sydliga länderna i utbyte mot stöd främst måste reformera sin arbetsmarknad och pensionssystem.
Om ingen lösning nås på EU-toppmötet kommer Europeiska unionen att försvagas av krisen, varnade den liberale premiärministern Mark Rutte. Enligt Rutte finns ytterligare utmaningar. Om de ekonomiska skillnaderna i Europa ökar eftersom nordliga länder återhämtar sig snabbare än sydliga, utgör det en risk för stabiliteten inom EU, sade Rutte. Därför är det nödvändigt att pengar går till de drabbade länderna, vilket stödjer tidigare uppmaningar om hjälp till dessa länder.
Rutte håller också med andra EU-ledare som säger att EU måste stärkas, inte försvagas. Detta hänger samman med att den internationella politiken blir allt mer instabil. Rutte pekar särskilt på det alltmer komplicerade förhållandet mellan USA och Kina samt Rysslands roll. I detta komplexa spel riskerar Europa att bli en bricka på spelplanen.
För att möta dessa problem måste enligt Rutte en mellanväg hittas. Även om frågan främst verkar handla om lån eller gåvor, är det inte så säger Rutte. "Kärnan i frågan är om länder är villiga att genomföra reformer. Det är den avgörande punkten." På så sätt ska de vara bättre förberedda på framtida kriser.