Det kommer att bli ”mycket svårt” att senast i juli nå en överenskommelse om EU:s fleråriga budget och coronafond för återhämtning, med tanke på oenigheterna om fondens storlek och fördelning, medger EU-tjänstemän och diplomater i Bryssel.
”Det vore mycket bra att ha ett politiskt avtal i juli”, erkände kommissionens vice ordförande, Valdis Dombrovskis, efter finans- och ekonomiministermötet i tisdags. Men från Nederländernas premiärminister Mark Rutte, en av de fyra som motsätter sig högre nationella EU-bidrag, är det redan känt att han har ”ingen brådska”.
EU:s ordförande Charles Michel har nu kontaktat EU-ledarna för att fråga deras åsikter om Europeiska kommissionens kompromissförslag. Efter denna första runda sade en EU-tjänsteman till EURACTIV att det ”kommer att bli mycket svårt” att före sommarlovet nå det nödvändiga enhälliga beslutet från de 27 ledarna.
Nästan alla håller med om att det är bråttom, eftersom EU står inför den djupaste recessionen i sin historia. För att motverka pandemins ekonomiska konsekvenser har Europeiska kommissionen föreslagit en historiskt stor återhämtningsfond på 750 miljarder euro.
EU-ledarna lyckades inte heller i februari nå en överenskommelse om budgeten, eftersom skillnaderna mellan de norra, södra och östra medlemsländerna inte kunde överbryggas. Den uppdaterade fleråriga budgetramen och återhämtningsfonden ifrågasätts särskilt av Nederländerna och Österrike, men också av östeuropeiska länder som Ungern.
Tyskland vill att det snabbt ska nås en kompromiss om EU:s återhämtningsfond för att hjälpa de länder som drabbats av coronakrisen. Flera EU-länder befinner sig i svår knipa och behöver snabbt stöd, har Tyskland meddelat i ett möte med EU:s finansministrar.
Nederländerna stod tillsammans med Sverige, Danmark och Österrike på den uppfattningen att fonden inte ska bestå av bidrag utan av lån. Frankrike och Tyskland håller inte med. De vill ge 500 miljarder euro i bidrag under vissa villkor till de drabbade länderna. Därefter har Europeiska kommissionen tagit fram en slags kompromiss som innebär att pengarna nu delvis kommer att bestå av bidrag och delvis av lån.
I EU-ministerrådets diskussioner riktar Nederländerna denna gång sina invändningar mot fondens storlek och EU:s fleråriga budgetram. Enligt finansminister Hoekstra leder förslagen till ’väsentligt högre avgifter’ för Nederländerna, som börjar med en ökning från 1,5 miljarder år 2021 till 2,3 miljarder år 2027.
Nederländerna erkänner dock att det är önskvärt att samarbeta med andra länder. Om varje land försöker lösa krisen på egen hand följer efter den ”symmetriska chocken från COVID-19-utbrottet en asymmetrisk återhämtning”. Regeringen är också positiv till kopplingen mellan stöd och genomförandet av reformer samt investeringar i digitalisering, forskning och grön omställning. Men Hoekstra har ’allvarliga tvivel’ om finansieringen och fondens storlek.