De europeiska regeringscheferna nådde till slut en överenskommelse i Bryssel på deras "finansiella" EU-toppmöte under den femte förhandlingsdagen om ett historiskt stort ekonomiskt stimulanspaket och en sjusiffrig flerårsbudget. Överenskommelsen kallas redan "historisk".
Det överenskomna coronastödpaketet om 750 miljarder euro och den sjusiffriga EU-budgeten på 1 074 biljoner euro markerar en milstolpe, då EU-länderna för första gången har beslutat att gemensamt låna en stor summa på finansmarknaderna. Gemensam skuld för enskilda länder har hittills varit otänkbart inom EU.
Under ledning av den nederländska liberala premiärministern Mark Rutte har "fyra sparsamma" EU-länder (Österrike, Sverige, Danmark och Nederländerna) länge motsatt sig alltför stora okontrollerade "bidrag" från coronafonden.
Även om den totala fondens storlek behålls vid 750 miljarder euro har balansen mellan bidrag och lån slutligen justerats. I det slutliga förslaget anges nu 360 miljarder euro i lån och 390 miljarder euro i bidrag, vilket de flesta fortfarande anser vara ett anständigt resultat.
Även om inte alla detaljer i avtalet ännu är kända, är det redan tydligt att de sista finansiella förändringarna kommer att ha stora konsekvenser för viktiga EU-program, varav vissa utgör grunden för Europeiska kommissionens nuvarande prioriteringar.
Det enda instrument som var avsett att stödja hälsosektorn togs helt bort och Horizon Europa, som var tänkt att stimulera innovation, fick också stora nedskärningar. Finansieringen av grannskapspolitiken och Solvency Support Instrument, en fond på 26 miljarder euro för att stödja ekonomiskt livskraftiga privata företag, föll båda bort.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen sade att det var "tragiskt" att solvabilitetsinstrumentet ströks, men kallade hela överenskommelsen för "ett stort steg mot återhämtning". Dessutom har de fyra tveksamma länderna förhandlat fram en större rabatt på sina årliga EU-bidrag. Genom att insistera på en mindre andel bidrag har de sparsamma länderna underminerat sitt eget mål att modernisera budgeten som helhet, säger kritiker nu.
En genombrott var dock att EU-ledarna gick med på att EU ska kunna införa "egna" skatter och därmed skapa "egna inkomster". EU är därmed inte längre helt beroende av medlemsländernas välvilja att finansiera EU:s arbete via deras årliga bidrag.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel – vars land är ordförande för EU:s roterande ordförandeskap – sade i en första kommentar: ”Europa har visat att det kan gå nya vägar i en så speciell situation som denna. Vi har lagt den finansiella grunden för EU för de kommande sju åren.”
Frankrikes president Emmanuel Macron sade att "det här var ett toppmöte vars konsekvenser jag är övertygad om kommer bli historiska." Han tillade att det fransk-tyska samarbetet var avgörande för att få till avtalet. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez sade att "en av de mest lysande sidorna i Europas historia har skrivits" och berömde överenskommelsen som "ett autentiskt Marshallplanen".
Men deras nederländske kollega Mark Rutte vägrade instämma i att det var en historisk överenskommelse.