Dessa krav kommer mitt i framväxten av extremhögerns invandringskritiska partier i Europa, något som nyligen visade sig i det nyss vunna valet av det österrikiska FPÖ och det dominerande stödet för liknande partier i länder som Italien, Frankrike, Nederländerna och Tyskland.
Kravet har utarbetats av Nederländerna och Österrike och stöds av länder som Frankrike, Italien, Tyskland, Tjeckien, Danmark, Grekland, Finland och Kroatien.
De fjorton EU-medlemsstaterna, tillsammans med tre icke EU-länder som är anslutna till Schengenzonen – Norge, Schweiz och Liechtenstein – har uppmanat Europeiska kommissionen att föreslå ny lagstiftning som ska påskynda återvändandet av migranter till deras hemländer. Deras begäran diskuteras denna vecka för första gången informellt ("under lunchen") bakom stängda dörrar.
Dessa länder anser att de nuvarande reglerna ger för stort utrymme för tolkning av domstolar, vilket orsakar förseningar i utvisningsprocessen. Undertecknarna insisterar på att Bryssel ska införa tydliga skyldigheter för återvändande och mindre utrymme för juridiskt motstånd. Detta kan endast ske om EU-länderna och Europaparlamentet godkänner det.
Diskussionen om återvändandepolitiken för tillfälliga asylsökande påverkar politiska diskussioner inom EU sedan flera år. Länder som Grekland och Italien drabbas hårt av migranter som anländer via Medelhavet. Dessa länder har länge krävt en rättvis fördelning ("spridning") av mottagandet av asylsökande.
Den skärpta återvändandepolitiken skulle enligt förespråkare inte bara kunna minska trycket på dessa länder utan också fungera som ett avskräckande exempel för framtida migranter som försöker komma olagligt till Europa. Den nya högra koalitionen i Nederländerna säger att de vill undanta sig från EU:s regler för migrantomhändertagande.
Enligt Eurostat fick 484 160 icke-EU-medborgare 2023 order om att lämna EU, varav 91 465 (18,9 %) faktiskt återvände. En av de föreslagna slutsatserna är att avvisade migranter som inte har skickats tillbaka utgör en säkerhetsrisk, något som diskuterats sedan 2018 men ännu inte formellt antagits.
Denna striktare migrationspolitik drivs av oro över migrationsströmmar och den politiska press som följer, särskilt i Tyskland där regeringen nyligen beslutat att införa tillfälliga gränskontroller. Andra länder som Österrike, Ungern och Slovakien har redan under en längre tid genomfört stickprovsvis gränskontroller trots Schengenavtalen.
Kravet på skärpta regler kommer några veckor före ett avgörande EU-toppmöte om migration där bland annat förslag för hantering av migrationsärenden och krav på att migranter ska samarbeta i identifieringsprocessen kommer att diskuteras.