EU:s regeringschefer förde på fredagens videotoppmöte "konstruktiva" diskussioner om EU:s långtidsbudget (1180 miljarder) och coronarelaterade återhämtningsfonden (750 miljarder), men har ännu inte nått en överenskommelse.
Stats- och regeringscheferna sade dock efter en fyra timmar lång videokonferens att de vid nästa toppmöte, troligtvis i juli, kommer att ta sig förbi krisen och lovade att nå en överenskommelse, trots stora skillnader mellan medlemsländerna.
Som väntat fanns inga slutsatser eller resultat efter videokonferensen. Diskussionen var tänkt som ett första tillfälle att uttrycka sina prioriteringar och sina farhågor om paketet, ett uttryck som eufemistiskt döljer de fortfarande befintliga motsättningarna. I detta står "snåla fyran" (Nederländerna, Österrike, Danmark och Sverige) i direkt motsats till övriga EU-länder.
Nederländernas premiärminister Mark Rutte sade efteråt att pengarna från coronafonden i alla fall måste gå där de verkligen behövs. Därför vill han inte använda den nuvarande EU-fördelningsnyckeln, som utgår från hur länderna hade det före pandemin, för coronahjälp. Den nuvarande fördelningen ger inte bara stora summor till hårt drabbade Italien och Spanien, utan även (till exempel) till Polen och andra länder som drabbats mycket mindre.
"Det är viktigt att hjälpa varandra", betonade Rutte. Enligt honom är det avgörande att "länder som inte haft några reserver" inte halkar efter och att unionen inte kommer ur balans. Men av dessa länder får även "solidaritet" förväntas för att göra allt de kan för att i framtiden "ta hand om sig själva", anser han. Reformering av pensionssystem och arbetsmarknad, samt skatteuppbörd, "alla dessa saker är nödvändiga", varnade premiärministern och upprepade sitt manande.
Den nederländska regeringen underskattar med sin hårda inställning "problematiken som väntar oss", sade tidigare presidenten för De Nederlandsche Bank (DNB), Nout Wellink. Han förväntar sig att krisens konsekvenser kommer att vara "mycket stora" och att regeringen därför måste fråga sig: "I vilken utsträckning är ni beredda att visa solidaritet?" "För detta är sanningsögonblicket som närmar sig oss."
Wellink meddelar att gåvor, det stora hinder för Nederländerna, enligt honom inte är ett problem. Man har tydligen inte insett att skuldsituationen som väntar oss kan kräva mycket stora uppoffringar om vi vill fortsätta tillhöra Europa och hålla Europa samman, sade han. Enligt Wellink har Nederländerna "i det avseendet inte lärt sig någonting från 2012", när den grekiska skuldkrisen splittrade Europeiska unionen.
Christine Lagarde, ordförande för Europeiska Centralbanken (ECB), har varnat för risker för finansmarknaderna om inga stödpaket för ekonomisk återhämtning införs. Frankrike och Tyskland ska driva på för att frågan ska avslutas nästa månad.
Europeiska parlamentets ordförande David Sassoli sade till ledarna att det nuvarande paketet är ambitiöst men egentligen "inte går tillräckligt långt för vad som krävs". Han varnade för att Europaparlamentet, som måste godkänna långtidsbudgeten, inte kommer att acceptera mindre än det föreslagna paketet.
"Vi måste se detta nuvarande förslag som en utgångspunkt", sade Sassoli, som ännu måste förbättras. Europaparlamentet vill ha en större budget, medan vissa länder fortfarande vill spara. Sassoli höll med Rutte och är heller inte för stöd till de hårdast drabbade medlemsländerna endast i form av lån. Det skulle leda till "ojämna effekter på medlemsländernas skuldbördor och skulle bara kosta EU mer totalt sett."