Detta förslag, som föreslår ett temporärt förbud mot dessa tekniker, står i konflikt med slutsatserna från den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA, som inte ser några invändningar mot deras användning. EFSA anser att NGT, såsom CRISPR-Cas, är säkra och inte medför större risker än traditionella förädlingstekniker.
Förslaget från Ungern är dock omstritt. Flera EU-medlemsstater, däribland Nederländerna, förespråkar en liberalisering av de nuvarande strikta reglerna kring genetiskt modifierade organismer (GMO). De lyfter fram fördelarna med NGT, såsom snabbare och effektivare utveckling av grödor som är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och klimatförändringar.
Motståndarna, däribland Polen och Ungern, är dock fortsatt oroade över de etiska och hälsorelaterade effekterna av genetisk modifiering.
Det ungerska ordförandeskapet självt är också föremål för kontrovers. Ungern kritiseras inom EU för bekymmer kring rättsstatsprincipen och demokratiska värderingar i landet. Denna kritik skuggar deras tillfälliga ledarskap inom EU.
Därtill förhandlar de europeiska regeringscheferna just nu om sammansättningen av en ny europeisk kommission. Dessa förändringar kan leda till justeringar i EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Därför väntas inga drastiska beslut om regleringen av NGT tas under de kommande månaderna.
Splittringen bland EU:s medlemsstater och osäkerheten kring framtida politikutformning gör vägen till en enhetlig ståndpunkt om NGT komplicerad. Medan vissa länder förespråkar innovation och framsteg, förblir andra försiktiga av försiktighets- och etiska skäl. Debatten om framtiden för genetisk förädling inom det europeiska jordbruket kommer utan tvekan att fortsätta vara intensiv.