Utsläpp från stora djurgårdar i EU kommer snart att betraktas som industriutsläpp

I princip är Nederländerna positiva till förslaget från EU-kommissionärerna att inkludera de större boskapsgårdarna i direktivet mot industriell miljöförorening. Nederländerna håller också med om att inte bara stora utan även mindre gris- och fjäderfäfarmer kommer att omfattas.

Som ett resultat kommer dessa företag om några år, precis som industriförorenare, att behöva ha den senaste tekniken mot miljöföroreningar i sitt företag. 

Några andra EU-länder uttryckte också sitt stöd, men behöll de nödvändiga slagen. De flesta länder håller inte med om att boskapsgårdar med fler än 150 djur snart kommer att omfattas av systemet. Och de föreslagna lägre tröskelvärdena för grisuppfödare och fjäderfäuppfödare ser dem också som ett hot mot deras små familjegårdar. 

För nötkreatursuppfödningen innebär det att gårdar med fler än 150 nötkreatur kommer att ingå. För gris- och fjäderfägårdar kommer de befintliga trösklarna att sänkas till 300 suggor och 500 grisar samt till 10 714 värphöns och 5 000 slaktkycklingar. 

Miljökommissionär Virginius Sinkevicius motsatte sig på måndagen vid EU Agriculture Council i Bryssel att det nya systemet skulle bli alldeles för omfattande. Enligt honom kommer direktivet snart att gälla för maximalt 13% från de kommersiella boskaps-, gris- och fjäderfäfarmen som gemensamt ansvarar för 60% av utsläppen av ammoniak och 43% metan i EU.

Många jordbruksministrar sa på måndagen att de hade allvarliga reservationer mot "utjämningen av boskapsuppfödning med industri". 

Jordbrukskommissionär Janus Wojciechowski sa tidigare att det kommer att ta ytterligare ett och ett halvt år innan EU-lagstiftningen ändras, varefter de 27 EU-länderna ännu inte har införlivat den i sina egna lagar och att boskapen har tre år på sig att följa. Dessutom kommer Bryssel att göra en konsekvensanalys (”konsekvensbedömning”), vilket är brukligt med nästan varje ny lag. 

Den holländska LNV-chefen Guido Landsheer (som ersatte tillförordnade ministern Carola Schouten) sa att Nederländerna vill behålla implementeringen i sina egna (nederländska) händer. Han antydde att reglerna måste vara tillräckligt flexibla och proportionella så att de kan anpassas till aspekter som nationellt genomförande och tillsynsaspekter, såväl som med branschpraxis. 

Dessutom kommer Nederländerna att göra en egen konsekvensanalys. Nederländerna kommer också att överväga de nya reglerna i förhållande till övergången inom det holländska jordbruket, skrev minister Schouten tidigare i sitt kommenterade brev till parlamentet.