Visegradländer blockerar flerårig budget EU för Polen och Ungern

Foto: Doran Erickson via Unsplash

I väntan på ett toppmöte om EU som börjar på torsdag har de fyra Visegrad-länderna kritiserat det finska roterande ordförandeskapet för Europeiska unionen för ett förslag om antagande av den nya fleråriga budgeten. Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien håller inte bara med om budgetens storlek, de avvisar också eventuella böter för EU-länder som inte följer EU-reglerna.

När en ny EU-kommission tillträder, upprättas också regelbundet en ny flerårig budget i Bryssel, som inte bara bygger på befintliga avtal och förfaranden. Den nya flerårsrapporten innehåller också pengar till önskelistan över de nya EU-kommissionärerna.

På grundval av befintliga avtal vill EU från och med nu kontrollera vid beviljande av subventioner och medel till länder om ett sådant EU-land uppfyller gällande EU-regler. I detta fall riskerar Polen och Ungern att få färre subventioner eftersom deras rättspraxis inte är tillräckligt öppna och de diskriminerar utländska organisationer.

EU President Finland har haft samråd med alla EU-länder under de senaste månaderna, såväl som med den nuvarande Europeiska kommissionen och med den nya utskottspresidenten Ursula von der Leyen. De politiska ledarna för de politiska grupperna rådfrågades också i det nyvalda Europaparlamentet.

Baserat på dessa samråd bibehåller den nya fleråriga budgeten systemet att cirka en tredjedel av subventionerna spenderas på jordbruk, som fortfarande är den största utgiftsposten EU. Frågan är om Europaparlamentet kommer att acceptera det, eftersom dessa jordbrukssubventioner från och med nu måste betraktas ur hållbarhets- och klimatpolitiken. Fram till nu fanns intrycket att eventuella nedskärningar främst skulle inträffa inom denna sektor.

I mars avgav Europaparlamentet sitt yttrande om kommissionens budgetförslag för 2021-2027. Det argumenterade för en ökning från 1 procent till 1,3 procent av den sammanlagda bruttonationalprodukten. I juli följde regeringens ledare med sin egen position. De vill hålla maximalt på nuvarande 1 procent. Europeiska kommissionen säger att tillväxt till 1,13 procent behövs. Diskussioner pågår för att nå en överenskommelse mellan de tre EU-organen under första halvåret 2020.

Det finska ordförandeskapet har utarbetat ett dokument för toppmötet EU för att underlätta diskussionen, baserat på ett frågeformulär som skickades till medlemsstaterna i juli förra året. Enligt dokumentet skiljer sig medlemsstaterna med avseende på det totala bidraget till den framtida fleråriga budgetramen (flerårig finansiell ram) med ett intervall mellan 1 00% BNI på EU27 och kommissionens förslag om 111%.

Följaktligen insisterar det finska ordförandeskapet på en uppdelning mellan en tredjedel för industrifonder, en tredjedel för jordbruk och en tredjedel för andra politikområden. Alla andra önskemål om ny politik måste betalas genom nedskärningar på andra håll i budgeten.

En diplomat från ett Visegrad-land berättade för journalister att han hoppades att den finska anteckningen inte skulle ligga till grund för diskussion och erinrade om att minst två av Visegrad-länderna ansåg det fina problemet som en & #8216; no-go & #8217; överväga. Samtidigt erkände han att Nederländerna inte skulle ge sitt samtycke till den nya flerårsrapporten utan de nya sanktionerna.

Visegrad Four har också en gemensam ståndpunkt för att starkt stödja inledningen av EU anslutningsförhandlingar av norra Makedonien och Albanien. Men en diplomat erkände att den franska oppositionen förmodligen inte skulle förändras.