Inför ett EU-toppmöte som börjar på torsdag har de fyra Visegrad-länderna kritiserat Finlands roterande EU-ordförandeskap för ett förslag om fastställandet av den nya fleråriga budgeten. Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien är inte bara oense om budgetens omfattning utan avvisar även möjliga sanktioner mot EU-länder som inte följer EU-reglerna.
När en ny europeisk kommission tillträder fastställs i Bryssel vanligtvis en ny flerårig budget, som inte bara bygger på redan existerande avtal och procedurer. Den nya fleråriga rapporten innehåller också pengar för önskelistan från de nya europeiska kommissionärerna.
Baserat på redan existerande avtal vill EU vid utdelning av bidrag och fonder till länder i fortsättningen också kontrollera om ett sådant EU-land följer befintliga EU-regler. I detta fall hotas Polen och Ungern med minskade bidrag eftersom deras rättsväsende inte är tillräckligt transparent och de diskriminerar utländska organisationer.
EU-ordförandeskapet Finland har under de senaste månaderna haft samråd med alla EU-länder, samt med den nuvarande Europeiska kommissionen och den nya kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Även de politiska ledarna för grupperna i det nyvalda Europaparlamentet har konsulterats.
På grundval av dessa samråd hålls i den nya fleråriga budgeten fast vid systemet där ungefär en tredjedel av bidragen går till jordbruket, vilket därmed förblir den största utgiftsposten inom EU. Det är högst osäkert om Europaparlamentet kommer att acceptera detta, eftersom jordbruksbidragen framöver också måste ses ur ett hållbarhets- och klimatpolitiskt perspektiv. Hittills har intrycket varit att eventuella nedskärningar främst skulle ske inom denna sektor.
I mars gav Europaparlamentet ett utlåtande om kommissionens förslag till budget för 2021–2027. Där föreslogs en höjning från 1 procent till 1,3 procent av den gemensamma bruttonationalprodukten. I juli presenterade stats- och regeringscheferna sin egen ståndpunkt, där de vill behålla maxnivån på nuvarande 1 procent. Europeiska kommissionen uppger att en tillväxt till 1,13 procent är nödvändig. Förhandlingar pågår för att uppnå en överenskommelse mellan de tre EU-institutionerna under första halvåret 2020.
Det finska ordförandeskapet har för EU-toppmötet förberett ett dokument för att underlätta diskussionen, baserat på en enkät som skickades till medlemsstaterna i juli. Enligt dokumentet skiljer sig medlemsstaternas totala bidrag till den framtida fleråriga budgetramen (MFK) åt, med ett spann från 1,00 % av EU27:s bruttonationalinkomst till kommissionens förslag på 1,11 %.
Följaktligen håller det finska ordförandeskapet fast vid en fördelning med en tredjedel till industrifonder, en tredjedel till jordbruk och en tredjedel till övriga politikområden. Alla andra önskemål om ny politik måste finansieras genom nedskärningar i andra delar av budgeten.
En diplomat från ett Visegrad-land sade till journalister att han hoppades att det finska yttrandet inte skulle bli diskussionsunderlaget, och påminde om att minst två av Visegrad-länderna betraktar sanktionerna som "no-go". Samtidigt erkände han att Nederländerna inte skulle godkänna den nya fleråriga budgeten utan de nya sanktionerna.
Visegrad-fyran har även en gemensam ståndpunkt för att kraftfullt stödja öppnandet av EU-förhandlingar om medlemskap med Nordmakedonien och Albanien. Men en diplomat erkände att det troligen inte skulle bli någon förändring i det franska motståndet.