Världsbankens uppmaning kommer efter att andra senaste expertrapporter pekat på jordbrukets och livsmedelssektorns påverkan på klimat och miljö. Användningen av jordbruksmark och djurhållning anses stå för en betydande del av de globala utsläppen av växthusgaser.
Även De Gröna i Europaparlamentet har denna vecka i sin kampanj inför Europaparlamentsvalet (6–9 juni) föreslagit att dagens CAP-stöd ska fördelas till bönder på ett helt annat sätt. Med utgångspunkt i Green Deal:s ekoscheman ska EU:s jordbruksstöd endast ges för att främja ekologiska och djurvänliga metoder.
Direktbetalningar har alltid varit kontroversiella. Finansieringskonceptet anses vara föråldrat. Även jordbrukslobbyn räknar med att det kan bli svårt att bevilja denna typ av jordbruksstöd efter 2027 – särskilt i tider av knappa budgetar i EU:s medlemsstater.
De Gröna anser att fördelningsnyckeln, som baseras på storleken av jordbruksfastigheter, måste avskaffas helt. De påpekar att pengarna i stort sett i sin helhet hamnar hos stora, kapitalstarka och vinstdrivande jordbrukskoncerner. Även EU-revisionsrättens revisorer har tidigare kommit fram till att de flesta nuvarande EU-stöden knappt bidrar till en hållbar utveckling av jordbruk och djurhållning.
Världsbankens initiativ har fått brett stöd från olika internationella aktörer, däribland regeringar, företag och civilsamhällesorganisationer. Uppmaningen till handling ses som ett avgörande steg i kampen mot klimatförändringar och för att främja hållbar utveckling globalt.
Världsbankens och De Grönas uppmaning kommer inför förhandlingar inom den europeiska politiken om förändringar i det gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter CAP-planen 2023–2027. Denna ska utformas av den nya europeiska kommission som väljs efter valet i juni, i slutet av detta år.