Den europeiske budgetkommissionären Johannes Hahn är optimistisk inför att EU-ledarna nästa vecka i Bryssel ska kunna nå en överenskommelse om flerårsbudgeten för 2021 till 2027. Enligt österrikaren är en kompromiss möjlig mellan de olika ståndpunkterna hos de 27 EU-regeringscheferna.
Hahn är därmed mer optimistisk än andra EU-tjänstemän. Traditionellt krävs minst två utmattande toppmöten för att inom EU enas om omfattning och innehåll i en flerårig budgetram. ”Med politisk vilja och statsmanstil kan vi bryta denna tradition”, menar Hahn.
Europeiska kommissionen vill höja budgeten från nuvarande 1,00 till 1,11 procent av den samlade inkomsten från de 27 medlemsländerna, trots att det på grund av Storbritanniens utträde ur EU uppstår ett årligt underskott på cirka 11 miljarder euro. Europaparlamentet kräver en totalbudget på 1,3 procent och ”i varje fall nya inkomster”. Det ses som ett krav på införandet av en direkt europeisk skatt, vilket hittills alltid varit ett tabu bland EU-länderna.
Den nederländske premiärministern Mark Rutte sade så sent som förra veckan att Nederländerna inte vill bidra mer än under de senaste sju åren, med undantag för inflation och ekonomisk tillväxt. Men denna vecka uppgav Nederländernas minister för finans Hans Vijlbrief att Nederländerna är berett att ifrågasätta skattevetot inom EU, rapporterade Financieel Dagblad.
Hittills har skatteöverenskommelser inom EU varit föremål för enhällighetsprincipen, vilket i praktiken innebär vetorätt för varje land. Nederländerna skulle vara villigt att ge upp vetorätten ”för harmonisering av energiskatter”. Ministern gav inga ytterligare detaljer om andra europeiska planer på införande av europeiska skatter, till exempel på plastflaskor eller en europeisk internetskatt.
Med formuleringen att man ”inte per automatik motsätter sig majoritetsbeslut” när det gäller det ”större målet” med klimatpolitiken kan diskussionen om ”skatteveto” och ”europeiska skatter” eventuellt öppnas upp bland EU-regeringarna vid toppmötet i Bryssel.
Tidigare uttryckte även den nederländske EU-kommissionären Frans Timmermans oro över Nederländernas rigida hållning i förhandlingarna om den europeiska flerårsbudgeten, enligt en nylig intervju i Financieel Dagblad. Timmermans fruktar att Nederländerna genom sin ovillighet att kompromissa isolerar sig och i slutändan får det sämre än om man är beredd att ingå kompromisser. Även länder som Österrike, Danmark och Sverige motsätter sig en höjning av EU-budgeten.
Med den nya inställningen om att släppa taget om skattevetot gör Nederländska regeringen inte bara en kovändning från tidigare egna ståndpunkter utan går även emot det största regeringspartiet VVD. Detta kan göra att beslutsprocessen om ett högre nederländskt EU-bidrag också leder till meningsskiljaktigheter eller en kris inom den nederländska regeringskoalitionen.
Enligt EU-källor slipas siffrorna bakom kulisserna i Bryssel ”in i minsta detalj” för att hitta lösningar på medlemsländernas krav och det skulle finnas en ”rörelse” i förhandlingarna. I så fall kan toppmötet den 20 februari eventuellt nå en politiskt färgad överenskommelse om framtida nya inkomster till förmån för nya EU-projekt som Green Deal, varefter ett definitivt avtal kan slutas vid ett uppföljande toppmöte (under andra halvåret 2021).