EU:s regeringschefer måste nästa vecka på ett toppmöte i Bryssel ge klarhet om den europeiska fleråriga budgeten (MFK) för perioden 2021–2027. Budgetkommissionären Günther Oettinger ökar pressen. Tysken påpekade att medlemsstaterna vill ha mer pengar för bland annat klimat, Afrika, försvar, forskning, Erasmusprogrammet, migration, digital politik och skydd av yttre gränser. Om budgeten inte växer går det inte, sade han. "Uppskov är helt enkelt oacceptabelt."
Det procedurmässiga problemet är att nuvarande kommission avgår i slutet av månaden, att den nya von der Leyen-kommissionen tillträder den 1 november, att det nya europeiska parlamentet kräver en ny, mer aktiv politik (vilket också kommer att kosta), och att stats- och regeringscheferna på toppmötet den 17 och 18 oktober – alltså – ännu inte kan fatta ett slutgiltigt beslut.
Bryssel föreslog förra året en budget på nästan 1300 miljarder euro, ungefär 300 miljarder mer än budgeten för 2014–2020 trots ett årligt gap på 12 miljarder som ett eventuellt brittiskt utträde ur EU skapar. Det motsvarar 1,11 procent av den europeiska inkomsten. Länder som Tyskland och Nederländerna vill inte gå längre än 1 procent.
Promotion
Ledarna sade i somras att förhandlingarna ska vara avslutade i slutet av året, men medlemsstaternas ståndpunkter skiljer sig fortfarande mycket åt, delvis eftersom vissa länder motsätter sig föreslagen minskning av budgetarna för jordbruk och regional utveckling. För ett beslut krävs enhällighet. Europaparlamentet vill för övrigt öka budgeten till 1,3 procent av EU:s BNP.