Europeiska kommissionen har beslutat att frigöra 137 miljarder euro för Polen. Dessa medel har hållits tillbaka på grund av oro över rättsstaten och demokratin i landet. Beslutet markerar en ny fas i relationerna mellan EU och Polen, efter år av spänningar kring rättsstaten. Polen är den största mottagaren av EU-finansiering.
Beslutet att frigöra de frysta medlen kommer efter månader av förhandlingar och politiskt tryck. Europeiska kommissionen har upprepade gånger uttryckt sin oro över situationen i Polen, särskilt gällande överträdelser av rättsstaten och oberoendet hos rättsväsendet. Den tidigare polska PiS-regeringen har alltid förnekat dessa anklagelser och hävdar att de agerat inom lagens ramar.
Europeiska kommissionens steg ses som ett tecken på förtroende för den nya polska regeringen under premiärminister Donald Tusk. Tusk är känd som en proeuropéisk politiker och har i sin valkampanj lovat att stärka banden med EU. Hans regering har redan genomfört flera reformer för att lindra Bryssels oro.
Kommissionens beslut är också en erkännande av den politiska förskjutning som skett i Polen. Vid förra årets val bildade den splittrade polska oppositionen en gemensam kandidatlista under Tusks ledning. Denna enhet har bidragit till att skapa en politisk atmosfär som är mer gynnsam för ett närmare samarbete med EU.
Även om medelsfrigivningen välkomnas av den polska regeringen och proeuropéiska krafter, är vissa kritiker oroade över att beslutet fattats för snabbt. De påpekar att det fortfarande finns bekymmer kring rättsstaten och demokratin i Polen, och att EU borde ha utövat större press för att tvinga fram konkreta reformer innan medlen frigavs.