Den danska regeringen fortsätter den redan påbörjade kursen mot mindre byråkrati i den europeiska lagstiftningen. Fokus ligger på att minska administrativa bördor för företag och medborgare.
Ett annat viktigt tema är att stärka livsmedelssäkerheten. Danmark vill skynda på det europeiska beslutsfattandet om att tillåta ny genteknologi inom jordbruket. Det råder stora meningsskiljaktigheter mellan EU-länderna och inom Europaparlamentet, men Danmark hoppas nå en överenskommelse under de kommande månaderna.
Framtiden för det gemensamma jordbrukspolitiken står också på agendan. Man ser över att slopa föråldrade regler och stärka innovation och hållbarhet inom sektorn. Men danskarna avstår från uttalanden i kontroversiella frågor som hotande nedskärningar i EU:s jordbruksbudget.
Danmark förbereder ett nytt skattesystem för utsläpp av växthusgaser inom jordbruket på hemmaplan. Den så kallade "tripartita modellen" har utvecklats i samarbete med danska bondeorganisationer och fackföreningar. Skatten skulle införas i Danmark från och med 2030. En sådan skatt mot luftföroreningar skulle också kunna införas inom EU.
Enligt den danska jordbruksfacktidningen Landbrugsavisen befarar danska bönder att denna skatt kan skada deras konkurrenskraft. Även om det danska förslaget innehåller kompensation och stöd för innovation kvarstår oro för de ekonomiska konsekvenserna för det agrara små- och medelstora företaget.
Samtidigt växer motståndet mot miljöregler inom jordbruket i andra delar av Europa. Bönder protesterar allt högljuddare mot kraven i Green Deal, och flera intresseorganisationer förespråkar uppskov eller avskaffande av klimatåtgärder som begränsar deras verksamhet.
Inom Europaparlamentet ökar det politiska trycket för att ompröva Green Deal-kraven. Fler och fler partier vill lätta upp eller skjuta upp klimatreglerna. Danmark kommer därför under sitt ordförandeskap behöva balansera mellan ambitioner för hållbarhet och det politiska stödet i EU.