Den danska regeringen har fattat detta beslut bland annat efter intensiva samtal med Europeiska kommissionen. Danmark har, liksom Nederländerna och Irland, inte lyckats minska föroreningarna i (kust)vattnen tillräckligt under de senaste tio, femton åren.
Tidigare har Tyskland i flera år försökt undvika europeiska regler och förlorade därför redan 2014 sin derogation. Vissa danska jordbruksföretag har haft undantag från nitratdirektivet i 22 år, men får snart sprida mindre stallgödsel på gräsmark. Detta innebär att en annan plats måste hittas för en miljon ton stallgödsel inom kort.
Förlusten av derogationen får stora konsekvenser för nötköttssektorn eftersom cirka 40 procent av Danmarks mjölkkor finns på gårdar som nyttjar den. Boskapsskötare behöver uppskattningsvis hitta ytterligare 30 000 hektar, eller upp till 35 procent mer yta, för att ta hand om stallgödseln på annan plats. En liknande situation hotar i Irland.
Under de senaste åren har nederländska jordbruksministrar förgäves försökt få tillstånd för ytterligare uppskov. Det går inte att förhandla med Bryssel om detta, delvis eftersom en fasad avveckling redan är planerad över några år.
Alternativet med en möjlig minskning av djurantalet har också stått högt på agendan i Danmark i flera månader, bland annat efter att en expertkommitté ('den gröna tripartiten') rekommenderat att en extra skatt införs på kväveutsläpp. Boskapsskötare kan i sådana fall få bidrag för att ställa om till hållbar och klimatneutral livsmedelsproduktion.