I en framtidsvision som Draghi tagit fram på begäran av kommissionsordförande Ursula von der Leyen konstateras att EU ligger efter USA och Kina när det gäller innovation, produktivitet och ekonomisk tillväxt. Han anser att det finns ett akut behov av en gemensam europeisk strategi för att ta igen detta eftersläp.
Tidigare skulle den auktoritäre Draghi presentera sina rekommendationer strax före valet till Europaparlamentet (slutet av april, början av maj), men uppsköt detta till strax före utnämningen av en ny europeisk kommission. Enligt uppgift kommer kommissionsordförande Von der Leyen nästa tisdag i Strasbourg att presentera sina första förslag på nya kommissionärer.
Enligt Draghi måste EU årligen investera cirka 800 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 4,5 % av EU:s årliga BNP. Investeringarna bör riktas mot strategiska sektorer som teknologi, grön energi och industriell modernisering. Detta är nödvändigt för att kunna konkurrera med de snabbväxande ekonomierna i USA och Kina.
För att finansiera detta föreslår han gemensam skuldsättning genom så kallade Euroobligationer. Detta skulle hjälpa till att gemensamt finansiera europeiska offentliga utgifter som infrastruktur, försvar och innovation. Även om ett sådant förslag framgångsrikt användes efter coronakrisen med det europeiska återhämtningsfonden, möter det nu (ännu?) motstånd från vissa medlemsstater, däribland Tyskland, Nederländerna och de skandinaviska länderna, som är tveksamma till att ingå gemensamt skuldsatta åtaganden.
Draghi betonar behovet av ett starkt EU på världsscenen, särskilt ekonomiskt. EU riskerar att överträffas av USA och Kina om inte snabba åtgärder vidtas. Europas teknologiska eftersläp är särskilt oroande.
Endast fyra av de femtio största teknikföretagen globalt är europeiska, medan lovande europeiska startups ofta flyr till USA för att söka bättre finansieringsmöjligheter och marknadschanser. Draghi varnar för att Europa riskerar att drabbas av en "långsam död" om det inte snabbt agerar.
Draghi förespråkar också ett slut på nationella vetorättigheter inom Europeiska rådet för att snabbare kunna fatta beslut och driva en effektivare gemensam ekonomisk politik. Han anser att mötesrutinerna och beslutsmaskineriet i Bryssel måste bli betydligt mer effektiva. Detta är något som ofta diskuteras vid EU-val vart femte år, men kompromisser och beslut i frågan har knappast uppnåtts.