Det ekonomiska och politiska stödet från Europeiska unionen för grundläggande reformer av rättsstaten i Balkanländerna har hittills haft liten effekt. Enligt en undersökning från Europeiska revisionsrätten kvarstår problem i dessa länder kring domarnas oberoende, utbredd korruption och förtryck av yttrandefriheten.
EU har under tjugo år gett dessa länder hundratals miljoner i subventioner för att stödja deras gradvisa integration i unionen. Den 1 juli 2013 gick Kroatien som första av sju länder med i EU; Montenegro, Serbien, Republiken Nordmakedonien och Albanien är nominerade att bli medlemmar.
Inträdesförhandlingar har redan inletts med Montenegro och Serbien. Bosnien och Hercegovina samt Kosovo är potentiella kandidatländer.
Inga nya EU-länder förväntas tillkomma de kommande åren. Inom EU hörs allt fler röster för att först modernisera unionens egen organisation, inklusive arbetsuppgifter, befogenheter och finansiering. Vissa medlemsländer har tydligt framfört motstånd mot en fortsatt utvidgning av EU.
Europeiska kommissionen behöver först göra mer för att driva igenom reformer av rättsstaten i Västra Balkanländerna, konstateras det. Europeiska revisionsrätten understryker också att de omfattande subventionerna hittills inte varit framgångsrika.
I en första reaktion betonade talespersoner för Europeiska kommissionen att viktiga framsteg har gjorts under de senaste åren, men samtidigt erkändes att mycket mer återstår att göra.
I rapporten påpekar revisionsrätten att skulden inte enbart bör läggas på Europeiska unionen. Även i kandidatländerna har de lokala myndigheterna gjort för lite för att uppfylla EU:s kriterier, enligt rapporten.
”Detta innebär att pengarna för dessa initiativ i praktiken har slösats bort, eftersom man inte kan tala om någon varaktig förändring. De framsteg som gjorts under de senaste två decennierna är synnerligen blygsamma.”
”Detta utgör i sin tur ett hot mot hållbarheten i det stöd som tilldelats. Pågående reformer förlorar sin trovärdighet om de inte ger konkreta resultat.”.