Europeiska unionens ekonomiska och politiska stöd till grundläggande rättsstatsreformer i Balkanländerna har hittills haft liten effekt. Enligt en studie från Europeiska revisionsrätten kvarstår problem i dessa länder när det gäller domarnas oberoende, utbredd korruption och undertryckande av yttrandefriheten.
EU har gett dessa länder hundratals miljoner bidrag i tjugo år för att stödja deras gradvisa integration i unionen. Den 1 juli 2013 blev Kroatien det första av sju länder som gick med i EU; Montenegro, Serbien, Republiken Nordmakedonien och Albanien är nominerade att ansluta sig.
Anslutningsförhandlingar pågår redan med Montenegro och Serbien. Bosnien och Hercegovina och Kosovo är potentiella kandidatländer.
Ingen antagning av nya EU-länder förväntas under de kommande åren. Inom EU uppmanar fler och fler människor att först modernisera sin egen EU-organisation, inklusive utbudet av uppgifter, befogenheter och finansiering. Vissa EU-medlemsländer har förklarat sig frispråkiga mot ytterligare utbyggnad av EU.
Europeiska kommissionen måste först göra mer för att driva igenom rättsstatsreformer på västra Balkan, avslutar man. Europeiska revisionsrätten betonar också att de betydande subventionerna hittills inte har varit framgångsrika.
I ett första svar betonade EU-kommissionens talesmän att viktiga framsteg har gjorts de senaste åren, men erkände samtidigt att mycket mer återstår att göra.
I rapporten konstaterar revisionsrätten att skulden inte enbart bör ligga på Europeiska unionen. Lokala myndigheter i kandidatländerna har också gjort för lite för att uppfylla EU-kriterierna, står det.
– Det betyder att pengarna till dessa initiativ de facto är bortkastade, eftersom det inte kan vara tal om en bestående förändring. De framsteg som gjorts under de senaste två decennierna är fortfarande mycket blygsamma.”
"Detta hotar i sin tur hållbarheten för det bistånd som ges. Pågående reformer förlorar trovärdighet om de inte ger påtagliga resultat."