Europeiska kommissionen försöker med ett försvagat förslag om investeringar i nya gaskraftverk och kärnkraftverk undvika en hotande konflikt mellan EU-länderna. EU-kommissionärerna läckte ett skatteförslag där investeringar i kärnkraft och naturgas i vissa fall betecknas som 'miljövänliga'.
Förslaget har skickats till EU-länderna, men har ännu inte offentliggjorts officiellt och har inte skickats till partigrupperna i Europaparlamentet. Investeringar i kärnkraftsanläggningar skulle enligt de nya EU-skattereglerna ('taxonomin') endast få en grön etikett om den senaste tekniken används. Det måste också finnas tillräckligt med pengar och en konkret plan för lagring och hantering av kärnavfall.
Nya gaskraftverk skulle endast tillåtas om de släpper ut mycket mindre CO2. De föreslagna 'undantagen' skulle dessutom endast gälla de närmaste 20 åren.
Förslaget är mycket kontroversiellt och ledde redan förra månaden till kraftiga diskussioner mellan Europeiska rådets stats- och regeringschefer. Frankrike och ett tiotal andra länder försvarar kärnkraft eftersom den kan vara ett verktyg i omställningen till klimatneutralitet som EU har satt som mål till 2050. Men bland annat Österrike och Tyskland är kategoriskt emot på grund av faran med kärnavfall.
Miljörörelsens och många EU-länders största invändning är att nya gas- och kärnkraftverk, finansierade med stöd från Bryssel, bromsar utvecklingen av verkligen ren energi som sol och vind. De fruktar att investerare fortsätter stoppa pengarna i inte så miljövänlig energi, vilket innebär mindre pengar för investeringar i innovation.
Den nederländske EU-parlamentarikern Bas Eickhout (GroenLinks) talade om 'greenwashing' och sade nyligen 'att vi lika gärna kan glömma Parisavtalet'. Klimatkommissionär Frans Timmermans sade tidigare om subventioner för nya kärnkraftverk att 'det inte behöver finnas enligt honom', även om kommissionsordförande Ursula von der Leyen var för det.
Chansen att motståndare i Europeiska rådet ska få ihop en kvalificerad majoritet för att ändra kommissionens ståndpunkt bedöms av insatta som liten. Det behövs 15 medlemsstater som tillsammans representerar 65 procent av Europas befolkning. Chansen till en avvisande majoritet i Europaparlamentet skulle vara något större.
Komproffset att nya investeringar i gas- och kärnkraftverk under striktare villkor ibland ska få tillåtas ses som en seger för Frankrikes president Macron. Han har förespråkat detta i flera år och är dessutom ordförande för EU det kommande halvåret.
Just förra helgen stängdes tre kärnkraftverk i Tyskland. Landet har då tre kvar som stängs inom ett år. Tyskland slutar helt med kärnkraft för elproduktion. Beslutet togs redan 2011. Den direkta orsaken var kärnkraftskatastrofen i Fukushima i Japan.
I Nederländerna är för närvarande kärnkraftverket i Borssele i Zeeland det enda som levererar elektricitet. Detta kärnkraftverk på 485 megawatt står för cirka 3 procent av landets nödvändiga elproduktion. Det är ett gammalt kärnkraftverk som byggdes 1973. Kärnkraftverket i Dodewaard var Nederländernas första kärnkraftverk, invigt 1969. Elproduktionen upphörde 1997.