Inför den finansiella eurotoppmötet har EU-president Charles Michel presenterat ett kompromissförslag för flerårsbudgeten, där han försöker tillmötesgå önskemålen från EU-regeringarna, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Det har redan pågått hårda förhandlingar om den kommande flerårsbudgeten och vissa har hotat med bojkott eller blockad. Nästa vecka ligger ett förslag på bordet i Bryssel där budgeten är lägre än vad Europeiska kommissionen och Europaparlamentet önskade, men fortfarande högre än vad de flesta EU-länder, såsom Nederländerna, hittills vill acceptera.
Utgifterna i det slutgiltiga förslaget från EU-president Michel uppgår till 1,074 procent av den gemensamma europeiska inkomsten (BNP), vilket motsvarar 1094 miljarder euro. Europeiska kommissionen vill höja budgeten avsevärt till cirka 1300 miljarder euro, 1,11 procent. Europaparlamentet vill ha en ännu större budget, mer i storleksordningen 1500 miljarder euro (1,3 procent) för perioden 2021 – 2027.
Med dessa 1,074 procent håller Michel fast vid nivån från ett tidigare avvisat förslag från det finska EU-ordförandeskapet, men han tar ändå in flera förslag och krav från olika parter. Bland annat minskar han utgifterna för jordbrukssubventioner och landsbygdsutveckling med över 50 miljarder till 329 miljarder euro. För vissa EU-länder är detta i praktiken oacceptabelt, medan det för andra fortfarande inte är tillräckligt.
För stöd till mindre utvecklade regioner (sammanhållningsfonden) är en liknande minskning planerad, vilket sammanlagt blir 323 miljarder. Ju rikare ett land är, desto mindre får det från denna fond. Som en följd kommer de rikare EU-länderna att förlora intäkter. Dessutom avskaffas vissa "miljardskatter" för ekonomiskt starka länder.
Länder som brister i rättsstatsprinciper ska kunna straffas med nedskärningar. Men i Michels förslag blir detta mycket svårare än i ett tidigare förslag. Det är mer eller mindre ett krav från både kommissionen och Europaparlamentet, men premiärministrarna och statscheferna vågar hittills inte verkligen konfrontera ovilliga EU-länder som Polen och Ungern.
Förslaget innehåller också mer egna intäkter till EU:s budget, även om dessa ännu inte får kallas EU-skatter. Det rör sig om intäkter från auktioner av CO2-rätter och en skatt på icke återvinningsbara plastförpackningar, som medfinansiering av Green Deal. Detta väntas ge 14 till 15 miljarder euro.
Michel föreslår dessutom att medlemsländerna endast ska få behålla 12,5 procent av de tullavgifter de tar ut på importvaror, jämfört med dagens 20 procent. Dessutom skulle EU-länderna behöva skjuta till ytterligare 10 miljarder euro till Europeiska investeringsbanken för att generera ytterligare 500 miljarder euro i investeringar för klimat och digitalisering.
Vid EU-toppmötet nästa vecka väntas hårda förhandlingar om budgetens storlek och vad pengarna ska användas till. EU-president Charles Michel har inte sagt hur länge toppmötet kommer att pågå. I Bryssel förväntar man sig att ett avtal inte kommer att nås enkelt. Man tror att förhandlingarna kan komma att pågå flera nätter. Det är också möjligt att ytterligare ett toppmöte behövs vid ett senare tillfälle. Alla 27 medlemsstater måste godkänna budgeten.