Innan icke-EU-arbetare får börja jobba i Europa måste det vara tydligt vem arbetsgivaren är, även om det är ett bemanningsföretag eller när de arbetar via en underleverantör. Även lön och arbetstider måste vara tydliga. Förhandlare från Europaparlamentet och EU:s 27 medlemsländer har i Bryssel nått en överenskommelse om detta.
Det gäller för icke-EU-arbetare inte längre bara ett tillstånd för ett jobb i ett EU-land. De får efter avslutat kort arbete inom den kvarvarande tiden för deras uppehållstillstånd även utföra annat (säsongs-)arbete, men då måste arbetsgivarens och boendets ansvar först vara ordnat på nytt.
De får dessutom från det EU-landet ansöka om ett tillfälligt tillstånd för säsongsarbete i ett annat EU-land, om det ryms inom deras uppehållstillstånd. Det handlar ofta om säsongsbetonat arbete inom jord- och trädgårdsbruk, transport och trafik samt köttbearbetning.
Enligt den nederländska Europaparlamentarikern Agnes Jongerius (PvdA), som deltog i förhandlingarna om den nya regleringen, hämtas arbetskraft från utlandet fortfarande alltför ofta till Nederländerna under falska förespeglingar. ”Arbetsmigranter från tredjeländer ska uttryckligen ha samma rättigheter som anställda från EU.” Jongerius har därför använt lagändringen för att stärka positionen för arbetstagare från länder utanför EU.
Dessutom fastställs nu också att arbetsmigranter inte är skyldiga att bo i boenden som tillhandahålls av arbetsgivaren. ”I Nederländerna är det vanligt att arbetsgivare drar av upp till en fjärdedel av en arbetsmigrants minimilön för boende – ofta i utbyte mot usla förhållanden.”
Medlemsländer måste också öka kontrollerna för att säkerställa att lika rättigheter efterlevs, bland annat genom inspektioner. ”Det finns många sektorer i Nederländerna som är kända för låga löner och hög risk för missförhållanden. Tänk på transportsektorn, köttindustrin eller logistiksektorn.”