Europeiska unionen ger Storbritannien som väntat maximalt tre månaders anstånd för Brexit. Det meddelade EU:s ordförande Donald Tusk. Britterna kan dock också lämna tidigare än den 31 januari om utträdesavtalet godkänns av underhuset tidigare.
EU:s ambassadörer från de övriga 27 medlemsländerna röstade måndag morgon ja till det omställningsanstånd på tre månader som den brittiske premiärministern Johnson begärt. En hård Brexit utan avtal den 31 oktober är därmed definitivt undviket.
Den franska regeringen föredrog tidigare ett kortare anstånd men röstade ändå för tre månader. EU ställer dock som strikt krav att avtalet om utträdesvillkoren, som slöts med Johnson den här månaden, inte ska brytas upp.
Trots att den franska regeringen invände mot tre månaders anstånd verkar det nuvarande ”men det får även ske tidigare” vara tillräckligt för Paris. Skulle det brittiska parlamentet ändå enas om en utträdesöverenskommelse kan Brexit bli verklighet den första dagen av nästa månad, exempelvis den 1 december.
EU tycks utgå ifrån att en no-deal Brexit den 31 oktober är avvärjd. Beslutet i Bryssel ger den brittiske premiärministern Boris Johnson hopp om att kunna hålla nya val redan i år, förutsatt att han får stöd från delar av oppositionen.
Senare i dag vill premiärminister Johnson återigen lägga fram sitt förslag om förtida parlamentsval. Oppositionsledarna i underhuset vill dock endast samarbeta under förutsättning att en skadlig no-deal Brexit slutgiltigt utesluts och att underhuset godkänt alla tillhörande brittiska lagar.
Dessa ”tillhörande lagar” kan fortfarande orsaka stora problem eftersom det till exempel ännu är oklart vilken sorts handelsavtal Storbritannien och EU ska ha. Förhandlingarna kan komma att ta tre år. Särskilt Labour-oppositionen anser att delar av den brittiska ekonomin och handeln på något sätt måste förbli kopplade till EU.
Dessutom har två oppositionspartier, LibDems och de skotska nationalisterna, föreslagit egna initiativ för förtida val. Det skulle innebära att valet styrs av parlamentet och inte längre av den konservativa regeringen. Förslaget kan endast få majoritet om flera dussin avvikande Labour-politiker stöder det. Inom Labour råder, liksom inom regerande konservativa partiet, stor splittring bland politiker kring frågan om att säga upp EU-medlemskapet eller inte.
I teorin är det fortfarande möjligt att dessa två partier och de konservativa kan nå en gemensam kompromiss, men med tanke på de nuvarande politiska meningsskiljaktigheterna och den fientliga attityden mellan de brittiska partierna verkar det uteslutet.
Senaste opinionsundersökningar visar att potentiella förluster för de konservativa är mycket mindre eftersom premiärminister Johnson ”ändå har åstadkommit något”. Labour förväntas däremot göra stora valförluster eftersom många Brexit-motståndare kan rösta på LibDems, de skotska nationalisterna eller De Gröna som kan driva en valkampanj för att stanna kvar i EU.

