Europeiska kommissionen kommer i juni att presentera bindande lagstadgade mål för att minska matsvinnet. Redan 2015 förband sig EU:s medlemsländer att halvera matsvinnet till år 2030, men hittills har lite av detta realiserats.
Borgarpanelen om matsvinn samlade i mitten av februari 150 personer från alla EU-medlemsländer i Bryssel för att utarbeta planer för EU-länderna om hur den årliga matsvinnsmängden på 57 miljoner ton i unionen ska minskas.
Medan varje EU-medborgare slösar bort ungefär 127 kg mat per år, finns det globalt cirka 36 miljoner människor som inte har råd med en ordentlig måltid varannan dag.
Mer än hälften av matavfallet kommer från hushåll, men även primärproducenter och detaljhandlare bidrar betydligt. Borgarpanelens första rekommendation var "Ju närmare bonden, desto lyckligare konsumenten".
EU-borgarpanelen uppmanade EU att uppmuntra matproducenter och butikskedjor att köpa in sina lager från närmaste producent. Detta skulle minska detaljhandelns behov av att beställa för mycket, eftersom produkter från närliggande leverantörer snabbt kan fyllas på.
Praktiken att slänga "fula" eller "felformade" livsmedel måste också uppmärksammas, eftersom detaljhandelns avvisande inställning driver på matsvinnet. Detta togs även upp i rekommendationen "Bredda definitionen av matsvinn". Där anges att även inte skördad mat ska räknas som matsvinn.
Därutöver måste bönder ges möjlighet att sälja "mindre än perfekta, men fortfarande ätbara produkter". Varje land bör även uppmuntra sina bönder att sätta upp skyltar längs sina åkrar som informerar att deras inte skördade mat får tas av förbipasserande och allmänheten.
Panelen föreslog också att föreningar som matbanker ska få ekonomiskt stöd för att hjälpa lokala bönder att hantera matsvinnet.