Europeiska unionen (EU) har under de senaste trettio åren minskat sina koldioxidutsläpp med nästan en fjärdedel. Därmed har den europeiska andelen av världens koldioxidutsläpp sjunkit från 15 till 8 procent.
Det framgår av en ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA). De totala utsläppen av växthusgaser inom EU uppgick under undersökningsåret 2018 till 4 392 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är 23,2 % lägre än 1990.
Två tredjedelar av minskningen under 2018 uppnåddes inom värme- och energisektorn, främst genom stängningen av kolkraftverk. Efter fyra år av ökande utsläpp höll utsläppen från vägtrafiken sig stabila för första gången. Utsläppen har minskat inom nästan alla ekonomiska sektorer, särskilt inom energiförsörjning, industri och hushållssektorn.
”EEA-data visar att det går att minska utsläppen av växthusgaser utan att skada ekonomin. En kraftfull insats för att förhindra de allvarligaste följderna av klimatförändringarna kvarstår som en absolut prioritet”, säger Hans Bruyninckx, verkställande direktör för EEA.
Utsläppen måste dock minska mycket mer och snabbare om EU ska kunna följa Parisavtalet, enligt aktivister. Det beräknas krävas en årlig minskning på cirka sju procent för att hålla den globala uppvärmningen under två graders gränsen.
Just denna vecka beslutade Förenta Nationerna att skjuta upp de viktiga förhandlingarna om klimatkrisen med ett år, till november 2021. Planen var att i november i Glasgow diskutera ”framstegen i Paris”. Avbrottet är längre än många länder önskat, men bedömdes nödvändigt på grund av störningar orsakade av coronanedstängningar.
I den nya Europeiska kommissionens klimatpolitik har det beslutats att minska koldioxidutsläppen till hälften inom tio år, trots att Polen önskat mer tid för att nå EU:s mål. Polen tvekar fortfarande inför att fasstänga sina kolgruvor. I så fall måste EU minska med ytterligare en fjärdedel inom tio år, medan det första fjärdedelsminskningen tog trettio år.
Ett formellt förslag om EU:s mål för 2030 kommer att läggas fram i september, efter att kommissionen slutfört en grundlig kostnads-nyttoanalys, enligt Frans Timmermans, vice ordförande för Europeiska kommissionen. Miljöutskottet i Europaparlamentet kommer i höst att debattera och rösta om kommissionens förslag.