Europeiska unionen och USA har samtidigt infört nya straffåtgärder mot den ryska energiindustrin. Både olja och gas omfattas av sanktionerna, med vilka Bryssel och Washington försöker ytterligare tömma Kremls krigskassa.
Den viktigaste delen av det europeiska paketet är förbudet mot import och handel med flytande naturgas (LNG) från Ryssland. Korta kontrakt löper ut inom sex månader, långsiktiga avtal upphör senast den 1 januari 2027.
Enligt europeiska regeringschefer är detta ett historiskt beslut som hårt drabbar Moskvas krigsmaskin. Åtgärderna ska inte bara påverka Ryssland ekonomiskt utan även minska Europas energiberoende.
Sanktionerna får konsekvenser för den globala oljemarknaden. Eftersom Kina och Indien måste hitta nya leverantörer, stiger priserna på olja från andra regioner. Handlare förväntar sig även ökade transportkostnader och försäkringspremier.
En annan viktig punkt i paketet är att EU för första gången också inför sanktioner mot utländska företag som möjliggör rysk export. Särskilt företag i Asien påverkas.
På sanktionslistan finns bland annat de kinesiska raffinaderierna Liaoyang Petrochemical och Shandong Yulong samt handelsföretaget Chinaoil Hong Kong. Enligt EU köper de stora mängder rysk olja och utgör därmed en viktig inkomstkälla för Moskva.
USA riktar sina egna sanktioner direkt mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil samt deras tiotals dotterbolag. Washington säger att dessa bolag delvis finansierar Kremls krig.
Tack vare de amerikanska åtgärderna har stora kinesiska statliga oljebolag tillfälligt pausat sina köp av rysk olja via sjövägen. De fruktar själva att bli påverkade av USA:s sanktioner.
Samtidigt tas den ryska skuggflottan i Europa ytterligare i anspråk. Mer än femhundra fartyg som transporterar rysk olja får inte längre tillgång till europeiska hamnar eller tjänster.
Tillsammans utgör beslutet från EU och USA den tyngsta koordinerade sanktionvågen sedan kriget i Ukraina började. Deras gemensamma mål: att ekonomiskt försvaga Ryssland och fortsatt politiskt stödja Ukraina.