Finland har lagt fram ett nytt förslag för att bryta dödläget kring EU:s fleråriga budget (2021-2027). Det roterande finska ordförandeskapet föreslår att EU-budgetens omfattning ska ökas till 1,07 procent av EU:s bruttonationalprodukt (BNP). Det är mindre än vad Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har begärt, men mer än vad några EU-länder vill betala.
Förslaget ligger ungefär mellan den nya europeiska kommissionens önskan (1,11 procent av EU:s BNP) och den nuvarande budgeten (1,00 procent). Finland föreslår en minskning på 12 procent i sammanhållningsfonderna för att stödja ekonomiskt svagare regioner. Även jordbruksbudgeten ska, enligt Finland, skäras ned ordentligt. Denna budget blir 13 procent mindre.
Den 13-procentiga nedskärningen av utgifterna för jordbruk kommer att slå hårt mot jordbruksnationer, men har i princip redan förväntats och är logisk. Var sjunde år fastställs budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken, och för 7, 14 och 21 år sedan varnade man också för att för mycket EU-pengar går till jordbruksföretag.
På grund av de på varandra följande valen i flera EU-länder, förvirringen kring Brexit, den pågående migrationskrisen och rädslan för en möjlig ny finansiell kris har förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken kört fast. Nu står mitten av 2021 i Bryssel på dagordningen som startdatum. Att man redan nu skär ner kraftigt är ett dåligt tecken.
Det ursprungliga förslaget från den (gamla) kommissionen för den nya fleråriga budgeten var redan hårt kritiserat. Trenden var: ännu mindre pengar till jordbruket (pelare 1) och en fortsatt förskjutning mot miljö- och klimatåtgärder (pelare 2) samt eventuellt en linjär minskning av den totala jordbruksbudgeten med 10 procent. Det innebär en fortsatt kraftig nedtrappning av inkomststödet. Om detta har den nya (polska) jordbrukskommissionären Wojciechowski nyligen klokt nog hållit tyst under sin utfrågning i Europaparlamentet, annars hade han direkt kunnat packa ihop.
Med 1,07 procent ligger det finska förslaget fortfarande över den nuvarande budgetens omfattning. Detta är en irritationspunkt för fyra nordliga EU-länder som Nederländerna och Tyskland. De menar att EU:s budget inte ska växa utan tvärtom minskas på grund av Storbritanniens utträde. Dessa medlemsländer vill hålla budgeten på 1 procent av BNP.
Med sin ståndpunkt går dessa fyra regeringschefer in i en konfrontation med de övriga EU-länderna, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, som anser att den hårda 1-procentsgränsen för utgifter är orealistiskt låg.
En besvikelse för "de giriga fyra", som brevskrivarna i Bryssel kallas, är att Tyskland (den största bidragsgivaren till EU) inte ligger på nollgränsen. Enligt inblandade vill förbundskansler Merkel inte skriva under eftersom hon anser att 1,00 procent är för rigidt. Hon håller sina kort öppna för en kompromiss som kan bli dyrare.