EU-ländernas jordbruksministrar diskuterar i tyska Koblenz framtiden för den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken. Både förespråkare och motståndare till den europeiska Green Deal kommer att protestera där från och med söndag. De kräver mer hållbarhet eller färre nedskärningar.
Ministrarna sammanträder söndag och måndag i Koblenz; jordbruksutskottet i Europaparlamentet återupptar på onsdag efter sommaruppehållet överläggningarna om flerårsbudgeten, den gemensamma jordbrukspolitiken och Green Deal. Med tanke på meningsskiljaktigheterna och intressekonflikterna kan det bli heta förhandlingar, inte bara mellan politiska grupper utan också med Europeiska kommissionen, ministerråden och till och med med stats- och regeringscheferna.
Så sent som för några år sedan var det mer eller mindre brukligt att EU:s jordbrukskommissionär, Euro-Jordbrukskommissionen och LNV-ministrarna fastställde politiken och budgetarna, men idag är jordbruksbilden i Bryssel helt annorlunda.
Under många år har många EU-länder efterfrågat att minska de stora EU-jordbruksutgifterna, något som länge motarbetades av större jordbruksländer. Nästan en tredjedel av hela EU-budgeten går till jordbruk. Eftersom man nu måste frigöra hundratals miljarder för coronas återhämtningsfond undgår ingen, inte heller AGRI, nedskärningar. Det kan mycket väl innebära att CAP-bidragen kommer att fördelas på ett helt annat sätt.
Europa vill visserligen vara världsledande i kampen mot klimatförändringar och för skydd av natur och miljö, men EU kämpar fortfarande med att förena den visionen med sitt eget enorma jordbruksbidragssystem. Blocket är också i färd med att reformera sin gemensamma jordbrukspolitik (CAP) på 336 miljarder euro, som kommissionen anser vara avgörande för att nå dessa ”gröna” mål.
Dessutom måste det under kommande halvåret bli klart om miljöutskottet ENVI verkligen ska få största inflytande över Green Deal-budgetarna, och därmed också över den viktigaste delen av AGRI-budgeten.
Innan Europeiska unionen ens har antagit lagstiftningen för Green Deal, möter förslaget redan nu invändningar och betänkligheter från vissa EU-länder och jordbrukslobbygrupper. Sex östeuropeiska länder uppmanade denna månad till att göra de gröna målen ”rådgivande” istället för ”bindande”.
Brussel kan inte förvänta sig att bönderna ”stöder en strategi som undergräver deras egna sektors livskraft”, varnade Pekka Pesonen, chef för den europeiska jordbrukslobbyn Copa & Cogeca, i maj. EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski har tidigare sagt att Brüssels planer ”kan revideras” om de hotar konkurrenskraften eller livsmedelssäkerheten.
Kritiker undrar nu om reformen av jordbrukspolitiken och Green Deal verkligen kan anpassas till varandra, eller om den ena kommer att dominera den andra. Debatten om i vilken utsträckning bönder ska uppmuntras till miljöåtgärder – och hur mycket pengar de behöver för detta – kommer även under kommande halvår att prägla många EP-politikers agendor.