Representanter från de tre europeiska institutionerna försöker torsdag och fredag i Bryssel under en ny "super-triloger" att nå en överenskommelse om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GLB).
Om förhandlarna från Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och de 27 ministrarna enas kan ett avtal ännu godkännas under EU-ministermötet som hålls nästa måndag och tisdag i Luxemburg.
Om ingen överenskommelse nås skjuts förhandlingarna om förnyelsen av GLB av Portugal under årets andra hälft vidare till det slovenska EU-ordförandeskapet. I så fall väntas ytterligare förseningar.
I maj ägde förhandlingar rum som slutade i anklagelser mellan rådet (länderna), Europaparlamentet och till och med Europeiska kommissionen på grund av oförmågan att slutföra ett avtal om reformen.
Även om största delen av GLB redan har överenskommits finns fortfarande betydande meningsskiljaktigheter, inte bara om detaljer, delar och undantag utan även om huvudfrågor. Detta skapar fortfarande friktion mellan förhandlarna.
Ekosubventionssystemen för att få jordbrukare att ta större hänsyn till miljö och klimat i sin verksamhet är den största oenighetspunkten. Vissa länder efterfrågar en försöksperiod och en introduktionsfas på två år. Bönder som inte skulle uppnå miljömålen skulle då ändå få sina subventioner utbetalda.
Just förra veckan visade en rapport från Europeiska revisionsrätten att jordbrukssubventionerna de senaste åren knappt bidragit till en renare miljö eller ett bättre klimat. Både förespråkare och motståndare använder denna slutsats för att argumentera antingen för fler eller färre GLB-subsidier.
Vissa menar att det visar att jordbrukarna visserligen fått mycket EU-stöd men gjort lite för klimat och miljö. Andra hävdar att dessa subventioner inte alls var avsedda för det ändamålet och att EU-medlen bara var "inkomststöd" till bönderna. De anser att miljömål därför nu måste fastställas för jordbruket via Green Deal.