EU-länderna kommer inte att tvingas ta emot asylsökande från andra EU-länder. I en ny asylpakt ger Europeiska kommissionen med sig till motståndet från några EU-länder som Polen, Ungern och Tjeckien som under många år vägrat ge flyktingar skydd.
Europeiska kommissionen vill däremot inrätta ett system för krissituationer där EU-länderna tillsammans betalar för mottagandet i andra EU-länder. De länder som själva inte vill ta emot flyktingar ska också anta ansvaret för mottagande eller återvändande av ett antal migranter i andra länder.
Fokus för den europeiska migrationspolitiken ska ligga på att snabbt återföra asylsökande utan chans att få uppehållstillstånd. Den processen ska gå snabbare och bättre, menar EU:s verkställande organ.
Brüssel vill dessutom förbättra mottagningscenter “vid EU:s gränser” (i Turkiet, Libanon eller Nordafrika) där flyktingar snabbt identifieras, genomgå screening och registreras. Inom fem dagar ska det vara klart om en asylsökande är berättigad till tillstånd eller om personen ska skickas tillbaka.
Europaparlamentet diskuterar den nya strategin torsdag morgon i Bryssel med vice ordförande för Europeiska kommissionen Margaritis Schinas och EU-kommissionär för inrikes frågor Ylva Johansson. De presenterar där förslaget till den nya asyl- och migrationspakten för ledamöterna i parlamentets utskott för medborgerliga friheter, rättsliga frågor och inrikesfrågor (LIBE).
Europeiska kommissionen överger helt idén från 2016 att medlemsländer kan tvingas ta emot asylsökande, något man försökte under migrationskrisen 2015. Förslaget godkändes aldrig av EU:s stats- och regeringschefer eftersom för många länder var emot det.
I stället införs ett donations- och adoptationssystem. Om trycket på södra EU-länder blir för stort måste andra länder rycka in. De ska då ta hand om avvisade asylsökande i ett av de överbelastade länderna och ordna deras återresa till ursprungslandet.
Om länder väljer att bidra ekonomiskt och adoptera ansvar har de nästan ett år på sig att ordna återresan. Lyckas de inte med det måste de själva ta emot den asylsökande och sedan arbeta vidare med återvändandet från det egna landet. EU-länderna och Europaparlamentet måste godkänna de nya lagförslagen, vilket kan ta minst ett år.
I en första reaktion sade den nederländska PvdA-europarlamentarikern Kati Piri att "rätten att ansöka om asyl inom EU kvarstår. Och alla ansökningar bedöms individuellt. Dessa grundprinciper är bra," enligt Kati Piri.
Hon menade också att det är logiskt att det läggs större kraft på att skicka tillbaka personer som inte har rätt till asyl. Det gäller i dagsläget nästan två tredjedelar av alla asylsökande. Hon noterade dock att förslaget främst verkar visa solidaritet med EU-länderna, men frågan är hur solidariskt det är med flyktingarna.
De nya ambitionerna för politiken bedöms som goda av Kristdemokratiska unionens (ChristenUnie) europarlamentarikergrupp, men Europaparlamentarikern Van Dalen oroar sig för planernas genomförbarhet. Van Dalen kallade migrationsproblematiken på den grekiska ön Lesbos för stor och betonade att planen inte får misslyckas. "Med enbart solidaritet kommer vi inte att klara det. Det är berättigat att alla EU-länder måste bidra antingen ekonomiskt eller genom att ta emot migranter. Gör man inte det måste sanktioner införas, i form av avdrag på EU-fonderna."