Europaparlamentet hotar att blockera EU:s flerårsbudget för 2021–2027, och därmed även det miljardkostande coronastödet. Flerårsbudgeten (1 074 miljarder euro) och coronastödet (750 miljarder) utgör kärnan i en serie ekonomiska beslut som måste fattas denna månad.
Europaparlamentet är nu i konflikt med de 27 EU-regeringscheferna och Europeiska kommissionen, som tidigare i juli enats vid två europeiska toppmöten. Även budgetarna för Green Deal och gemensamma jordbrukspolitiken kan nu komma att ifrågasättas.
Europaparlamentet vill ha minst 113 miljarder euro extra till flerårsbudgeten (2021–2027), en summa som är oacceptabel för de flesta medlemsländer (med Nederländerna i täten). Tyskland erbjuder nu ytterligare 9 miljarder euro och kallar det en ”kreativ lösning”.
EU-ordförandelandet Tyskland har igår ökat trycket på Europaparlamentet att snabbt godkänna budgetarna som regeringscheferna slog fast i juli. Om parlamentet fortsätter att stretcha emot riskerar coronamiljarderna att hotas, varnar Tysklands EU-ambassadör.
Det brev som skickades i onsdags är därmed ett nytt steg i en eskalerande konflikt mellan parlamentet och EU-länderna. Parlamentarikerna visade sig inte somliga påverkade av de dolda tyska hoten på onsdag eftermiddag. Fler frågor ”sätter hela konstruktionen i fara”, enligt ambassadören i hans brev.
Det ses allmänt som ett genombrott att Europeiska unionen får införa ”egna intäktskällor” (läs: skatter och avgifter). Enligt Europeiska fördraget har EU:s intäktskällor (hittills?) varit en angelägenhet för EU-regeringarna (läs: statscheferna).
Där Tyskland framför allt bromsar är parlamentets önskan att koppla ”rättsstatsprincipen” som villkor för utbetalning av EU-stöd. Europaparlamentariker vill på detta sätt tvinga länder som Polen och Ungern (men även Tjeckien och Kroatien) att upphöra med att undergräva sin rättsstat.
De stöds i detta av Nederländerna, Finland, Danmark och Sverige, men andra regeringschefer och ministrar vågar (ännu?) inte åtala sina kollegor från länder med motstridiga ståndpunkter med böter och sanktioner.
Att undergräva rättsstaten – som Ungern systematiskt gör – kan inte ske utan konsekvenser i EU. ”EU får inte låta sig kuvas av Orbán och hans gelikar”, säger delegationsledaren Agnes Jongerius. Respekt för rättsstatsprincipen måste bli ett villkor för fördelning av återhämtningsfonder och i flerårsbudgeten (MFF).
För tillfället säger parlamentet att de i sådana fall inte kommer att godkänna miljardfonderna, vilket innebär att de inte finns tillgängliga från och med den 1 januari. Enligt den tyska ambassadören ”väntar Europa på en överenskommelse” som är ”mycket viktig för våra medborgare, företag, forskare och regioner”. Nästa vecka bör en sådan överenskommelse finnas, så att den kan godkännas vid ett nytt toppmöte med statschefer.