Dessa två länder ansåg att den nuvarande unionen först måste omorganisera och modernisera sig innan nya medlemmar släpps in. Det är oklart om man ser annorlunda på detta nu på grund av Rysslands krig mot Ukraina.
Europaparlamentet anser att inte bara Moldavien och Ukraina bör få kandidatstatus, utan även Bosnien och Hercegovina. Parlamentarikerna anser dock att antagningskriterierna måste ändras: förhandlingarna ska slutföras inom sex år och det ska även vara möjligt att införa interimistiska straffsanktioner.
Ledamöterna ser utvidgningspolitiken som EU:s starkaste geopolitiska verktyg, särskilt med tanke på det ökande hotet från Ryssland. Redan nu kan länder som vill ansluta sig anpassa sin utrikes- och säkerhetspolitik till EU:s. Vissa gör det också.
Europaparlamentarikerna är dock kritiska till Serbien, som inte följer EU:s sanktioner mot Ryssland. Enligt Europaparlamentariker Tineke Strik (GroenLinks) har den ryska aggressionen "med rätta" lett till ökat stöd för EU-utvidgning.
Nederländerna förblir emot Bulgariens inträde i det fria reseområdet inom Europa, Schengenområdet. Rumänien och Kroatien är däremot redo att släppas in. Enligt Nederländernas premiärminister Mark Rutte uppfyller Bulgarien ännu inte kraven för att låta bulgarer resa utan passkontroller inom EU-länderna.
Rutte kallade beslutet att nu släppa in Rumänien för ett ”stort steg” efter att Nederländerna under lång tid har blockerat deras inträde i Schengensamarbetet. Europeiska kommissionen och Europaparlamentet anser att alla tre EU-länder har hållit sig till de avtal som tidigare gjorts.
Den 8 december kommer frågan att diskuteras på mötet med EU:s justitie- och inrikesministrar. Vid omröstningar om både inträde av nya Schengenländer och utvidgning av EU krävs enhällighet.